Även om budskapet är en del av en reklamkampanj ligger det mycket i tanken bakom sloganen. Många, både unga utan gymnasieutbildning och en del nyanlända, stöter på patrull när de ska in på arbetsmarknaden. Och bland dem som lyckas är det inte ovanligt att första jobbet är att servera pommes frites, svabba golv och hälla chokladsås över mjukglass. Alternativt något annat arbete i service- eller tjänstesektorn.
Därefter stannar en del kvar i branschen, utvecklas och avancerar, medan andra byter inriktning. Oavsett vilket är hamburgervändande mångas första steg på en jobbresa, som den som aldrig kommer över tröskeln inte har en chans att göra, vilket visar på vikten av så kallade enkla jobb.
Och här råder tyvärr viss begreppsförvirring. Definitionen av ett enkelt jobb är inte att alla klarar av arbetsuppgifterna. Definitionen är att det inte krävs någon specifik utbildning, utan snarare rätt inställning och personliga egenskaper. Resten lär man sig på jobbet, vilket sänker tröskeln för människor som saknar formella meriter.
För om alla jobb, eller alla utom ett fåtal, kräver ytterligare flera år i skolbänken, utgör utbildningskravet i sig ett hinder för skoltrötta tonåringar och nyanlända som fort vill börja arbeta, försörja sin familj samt hellre lär sig språket och kulturen bland kollegor än i klassrummet.
Därmed inte sagt att det är fel att ordna utbildningar inom bristyrken, som undersköterska, kock och snickare. Inte heller att erbjuda goda villkor, som studielön, under studietiden. Vilket är två saker som LO slog ett slag för under tisdagens seminarium om enkla jobb, som arrangerades av den liberala tankesmedjan Fores.
Men som Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv, kontrade med, räcker det inte att försöka matcha och utbilda människor till jobb som redan finns. Sverige behöver dessutom fler jobb som inte kräver någon egentlig utbildning. I annat fall händer precis det som McDonald’s skriver i sin reklamkampanj: ”Och så – en avslagen jobbansökan isänder – glider samhället isär”.
För att undvika det, och korta tiden från nyanländas ankomst tills ett arbete är på plats, vilket en klar majoritet i riksdagen är för, måste man därför tänka i nya banor. Likaså om man vill få ner ungdomsarbetslösheten, i en tid när var fjärde elev inte har fullständiga gymnasiebetyg.
Och nej, att försöka kratta manegen för fler enklare jobb handlar inte om att vilja sänka befintliga löner, vilket LO gärna hävdar. Det handlar om att människor som i dag inte har någon lön alls ska få chansen att försörja sig själva, även om de inte har, och just nu inte vill påbörja, någon yrkesutbildning eller komvuxkurs.
Därför räcker det inte att hänvisa människor till skolbänken. Vi måste även öppna upp för att fler ska få möjlighet att lära sig jobbet på jobbet.