Ett språkbruk hämtat ur engelskspråkig högerextremism har gett honom en skara följare som är stor, skränig och rasisttät. M-ledningen, föregående och nuvarande, har haft många tillfällen att säga ifrån på allvar. Det är uppenbart, och tänkvärt, att ledningen inte gjort det.
27/2 var det Ulf Kristerssons tur i en DN-serie med partiledarintervjuer. Om Hanif Balis nätmetoder svängde sig Kristersson. Han är inte Balis chef, sade han, och Balis tonläge är inte hans. Han ville ge intrycket att han inte kunde göra något åt saken.
Att en så erfaren politiker som M-ledaren, som nu fått rejäl auktoritet i sitt parti, skulle vara så svag i maktutövning att han inte skulle rå på Hanif Bali är inte trovärdigt. Nätpropaganda i populistisk ytterhögerstil skulle komma också från moderat avsändare, men partiordförande och andra skulle inte behöva kleta ned fingrarna på just de tangentborden. Bali har sänt budskap från moderaterna och deras riksdagsgrupp. Ulf Kristersson och andra i ledningen delar medansvaret.
Detta är bakgrunden då gruppledaren, förra statsrådet Tobias Billström (M), efter Balis senaste bedrift använt orden ”utomordentligt allvarligt”. Hanif Bali har försökt misskreditera Patrik Oksanen, ledarskribent i Hudiksvalls Tidning (C) och Östersunds-Posten (C) – känd försvarsdebattör, samt kritiker av yttre högerkantens spridande av ryska verklighetsförvrängningar och regimpropaganda.
Angreppslinjen är prov på hur såväl Putinpropagandister som ytterhöger med tonläge och insinuationer kan försöka blåsa upp något misstänkt av det som inte alls är konstigt eller skumt. Patrik Oksanen har intervjuat en politisk flykting som lämnat Krim efter ockupationen och besökt svenska utrikesdepartementet vid ett arrangemang där.
Departementet erbjuder honom att ordna ett intervjutillfälle. Det är inte ovanligt, och fullt normalt, att specialiserade, sakkunniga journalister ges tillfälle att på det sättet tala med en del gäster. Märkligt är däremot att efter e-postväxling mellan Oksanen och UD tar det bara något dygn innan redaktionen på den grovt högerpopulistiska sajten Nyheter Idag fått veta att det fanns något att hitta om de från UD begärde ut mail som växlats med Oksansen. Det är offentliga handlingar och berör inget sekretessbelagt hos UD. Men på något sätt – det kan men behöver inte vara dataintrång eller signalspaning – ser någon till att Oksanens fiender i ytterkantsmedia ytterst snabbt får inblick i hans post.
Det sker i februari. 12 mars publiceras intervjun. Då har Hanif Bali (M) från Nyheter Idag fått Oksanens brev till och från UD. Mindre än en halvtimme efter att länk till intervjun twittrats ut går Bali till angrepp på nätet. Han framställer det som att Oksanen brustit i transparens med att inte skriva att UD gett tillfälle till intervjun, och han lägger ut mailen till och från UD på nätet.
Det handlar om en bagatell. Oksanen har inte gjort något journalistiskt fel. Men Hanif Bali angriper på en linje som passar ihop med misstänkliggörande från såväl extremhögern som Putinlojalisterna, mot två av deras särskilda måltavlor i Sverige: Den kunnige kritikern Oksanen, samt regeringskansliets mångåriga kontakter med politiker och organisationer i öst som står för demokrati och europeiskt samarbete.
Den moderata ledningen har insett att den då behöver reagera. Det är så dags nu. Deras nätaktivist har samspelat åt yttre höger, i ämnen, tonläge och infallsvinklar.