Hela skillnaden i skatt mellan pension och lön ska bort, meddelade Ulf Kristersson i lördags, vid sitt sommartal i Strängnäs. Kostnaden i partiets kalkyl är nästan 13 miljarder kronor.
Det är ny moderat politik. I förra höstens budgetmotion föreslog inte partiet att hela skillnaden skulle bort, vare sig nu eller i framtiden. Att skatten på pension och lön blir lika är inte det viktigaste, sa Ulf Kristersson, då i sin roll som ekonomisk-politisk talesperson.
Moderaterna hade i motionen sänkt skatt för pensionärer. Men eftersom partiet även föreslog ett nytt jobbskatteavdrag upprätthölls skillnaden i inkomstskatt mellan lön och pension. Kristersson motiverade det med att det var angeläget att sänka skatten för dem som jobbar, så att fler människor blir skattebetalare.
Så lät det då. Men nu är det valrörelse. Partierna konkurrerar om pensionärernas röster. Moderaterna ändrar sin politik.
Bakom ligger framgångsrikt lobbyarbete från pensionärsorganisationer och socialdemokratisk agitation. Man har planterat myter och underblåst ogrundade känslor av orättvisa.
Grundantagandet, som nästan ingen ifrågasätter, är att skatten på pension är högre än den på lön. Så är det inte, vilket har utretts på denna ledarsida vid flera tillfällen.
På pension betalas inkomstskatt. På lön utgår förutom inkomstskatt även sociala avgifter. Omkring hälften av dessa är inte avgifter i egentlig mening. De motsvaras inte av några förmåner för löntagaren och är därför ren skatt. Det handlar om allmän löneavgift, arbetsmarknadsavgift, föräldraförsäkringsavgift och delvis sjukförsäkringsavgift.
I många länder – exempelvis i Tyskland, Frankrike och Italien – dras sociala avgifter från löntagarens bruttolön och står med på lönebeskedet. Men oavsett bokföringsmetod och land beräknas dessa avgifter (löneskatter) alltid på lönen och utgör en skillnad mellan det som arbetsgivaren betalar och arbetstagaren får ut.
Vid en lön på 15 000 kronor i månaden uppgår de sociala avgifternas skattedel till runt 2 500 kronor. Vid en månadslön på 20 000 kronor är denna löneskatt cirka 3 300 kronor. Pensionärer betalar inte detta, deras skatt är därför betydligt lägre än löntagarnas.
De borgerliga partierna har länge varit defensiva och undfallande i frågan, ovilliga att med kraft bemöta och avvisa påståenden om ”pensionärsskatt”. Under Fredrik Reinfeldts och Anders Borgs ledarskap höll Moderaterna – och alliansregeringen – ändå fast vid arbetslinjen i skattepolitiken. Sänkt skatt på inkomst riktades i huvudsak till dem som arbetar – för att öka arbetsutbudet, få fler skattebetalare, förbättra personalförsörjningen, minska utanförskapet och ha mer skattepengar för att betala för ålderdom.
Efter valet 2014 har denna arbetslinje lösts upp allt mer. I opposition har de borgerliga inte nöjt sig med att matcha regeringens sänkningar av skatten på pensioner. De har många gånger sökt övertrumfa de rödgröna. Kristdemokraterna har till och med övertagit ett socialdemokratiskt språkbruk med talet om ”pensionärsskatt”.
Och nu har även Moderaterna kapitulerat och öppnat dörren till att ösa ut många miljarder i skattesänkningar för pensionärer. Pengar som hade gjort större nytta på annat håll.