Hur många lektorer som i dag finns i Katrineholms gymnasieskolor?
Faktiskt ingen.
Det konstaterar Liberalerna som därför har väckt en motion i kommunfullmäktige med hopp om ändring. Lektorstjänster behövs av två skäl, anser Ewa Callhammar, Jesper Ek, Inger Hult och Lars Levin.
För det första höjs den akademiska kvaliteten på undervisningen om fler lärare har en högre utbildning, menar de.
För det andra skapar det fler karriärmöjligheter för legitimerade och erfarna lärare.
Liberalerna pekar på att det i dag, enligt Lärarnas riksförbund, finns blott cirka 150 lektorer i landets gymnasieskolor. När skolan kommunaliserades 1991 skrevs i skollagen in att kommunerna skulle sträva efter att anställa fler forskarutbildade lärare.
Så har det inte blivit, uppger L-gruppen.
Politikerna påpekar att det tar flera år att utbilda nya lektorer och att konkurrensen om dem är hård från högskolor och universitet.
Men möjligheten att inrätta lektorstjänster finns redan i dag, menar de, eftersom det finns lärare med forskarutbildning anställda på gymnasieskolorna. Många lärare skulle genom fortsatta studier kunna skaffa sig behörigheten.
Bildningsnämnden bör få i uppdrag att skapa ett utvecklingsprogram för att låta ämneslärare läsa in lektorskompetens, föreslår L.
Målet bör vara att det 2025 inom skola, förskola och fritidsverksamheten finns ett team av lektorer med ansvar för olika ämnesområden, föreslår motionen konkret.
Liberalerna trycker också på att nämnden ska granska hur forskarutbildning bland kommunens lärare används. Detta tangerar innehållet i en annan motion som partigruppen lämnat in till kommunfullmäktige.
Liberalerna vill med den se en genomlysning av hur utbildning, kompetens och behörighet hos anställda inom alla förvaltningar kommer till sin rätt och kan maximeras.
Motionen refererar till ett ord som använts flitigt under mandatperioden och är avgörande för kommunens framtid som arbetsgivare: kompetensförsörjning.
Det finns flera sätt för Katrineholm att konkurrera med andra kommuner i rekryteringen av kompetent, välutbildad och legitimerad personal. Ett sätt att minska det akuta personalbehovet i kärnverksamheterna är att optimera användningen av de redan anställda, anser L.
Så är inte alltid fallet, beskriver motionen med exempel på utbildade lärare som tvingas lägga mycket arbetstid på uppgifter som skulle kunna utföras av andra.
L föreslår att alla förvaltningar kritiskt ska granska hur deras utbildade, behöriga och legitimerade personal nyttjas. Utifrån resultatet vill L se förslag på hur personalen kan användas bättre, vilka uppgifter som kan utföras av andra och vilka roller som kan skapas med lägre krav på utbildning och behörighet.