Det gör att mängden skräp ökar, exempelvis engångsmuggar, förpackningar och cigarettfimpar som hamnar utanför våra återvinningssystem. Nedskräpningen innebär både sämre trivsel och ett hot mot miljön.
Det innebär också stora kostnader för landets kommuner. Exakt hur stora vet vi inte – men prislappen för hela landet uppskattas till två miljarder kronor per år. Kostnader som delvis är helt onödiga – om ingen skräpade ner skulle vi inte behöva lägga pengar på att städa upp. De pengarna skulle i stället skulle kunna användas i skolorna, vården eller omsorgen.
Vår årliga kommunenkät visar att många kommuner i Sörmland i dag inte vet hur stort problemet med nedskräpning är eller var det skräpas ner mest. Endast två av de svarande kommunerna i länet har mätt nedskräpningen under det senaste året. Ingen kommun har räknat på vad nedskräpningen kostar.
För att göra rätt insatser och följa upp arbetet är det viktigt att mäta nedskräpningen. Vi uppmanar därför fler att använda Håll Sverige Rents och Statistiska centralbyråns metoder. Kommuner som regelbundet mäter nedskräpningen är också mer aktiva när det gäller att förebygga nedskräpning.
Varje höst utser vi Årets Håll Sverige Rent-kommun. De kommuner som toppar rankningen kan tjäna som goda exempel och inspirera andra. Fjolårets finalister var Borås, Kävlinge, Helsingborg, Lomma och Södertälje – vilken kommun som vinner i år vet vi den 30 november.
Den viktigaste lösningen på problemet med nedskräpning är att alla slutar skräpa ner. Håll Sverige Rent arbetar för att uppmärksamma fler på problemet – och i den här kampen vill vi ha med oss så många som möjligt.
Fler kommuner i Sörmland behöver arbeta för att ändra attityder och beteenden, i stället för att bara städa upp.
Johanna Ragnartz, Vd Håll Sverige Rent