Än mer saboteras livet, om ungdomar under några skolår går omkring med det fettlösliga giftet THC (tetrahydrocannabinol) i sina hjärnvävnader.
Det lokala Brottsförebyggande Rådet i Eskilstuna har helt rätt. Det är oacceptabelt om en del elever använder skolan – närmare bestämt elevskåpen – för att förvara knark eller för att kunna sälja knark.
Polis söker då och då igenom skollokaler med narkotikahund, ibland efter misstanke, ibland för att förebygga. Det är inte nytt i Sörmland, och inte knutet till bara en enstaka kommun. Rådet vill att kommunens samverkansavtal med polisen ska utvidgas med besök av narkotikahundar i skolor. Initiativet är alltså inte ett politiskt krav att polisen ska börja med något helt nytt.
Redan i förra omgången, 2016, visade det sig att Eskilstuna kommuns samverkansavtal med polisen skilde sig fördelaktigt från motsvarande avtal i Strängnäs genom att vara mer konkret, och inte alls lika fyllt av vällovliga men otydliga mål. Det som nu framförs från rådet, där kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) håller i klubban, tyder på att Eskilstuna, jämfört med en del andra kommuner, har mer ambitioner i förebyggande socialt arbete tillsammans med polisen. Andra i länet kan i just de här frågorna ha en del att hämta i Eskilstuna.
En annan tänkvärd sak som Jimmy Jansson sade till Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning är att det man kan se av narkotikaanvändning i staden kommer "inte från några få ungdomar i miljonprogramsområdena, utan brett från alla samhällsskikt", något som "i slutänden leder till att folk skjuter på varandra och mördar för pengar".
Javisst, narkotikan tillför mycket av de pengar som håller liv i gängkriminalitet och organiserad brottslighet. Pengarna kommer i stor utsträckning från helt andra stadsdelar och sociala miljöer än de utsatta hyreskvarter där små grupper gängkriminella skapar otrivsel och rädsla för sina grannar.
Det saknas på alltför många håll en insikt om på vilket sätt narkotika är både hälsofarlig och samhällsskadlig. Narkotika finns av diverse slag, och farorna med en del av dem är det få som öppet förnekar. Cannabis däremot (som hasch och marijuana) omges av en del försåtlig bagatellisering. Den ger inte de dramatiska, snabba effekter som heroin, kokain och en del nya rusgifter ofta får. Inte heller är följden likadan som av alkohol i något större doser. Men det lömska är hur en fettlöslig giftsubstans påverkar hjärnan så att sinnesfunktioner, social kompetens och arbetsförmåga undergrävs när bruket blir mer påtagligt. Den aktiva substansen THC tränger igenom barriären som skiljer blodomloppet från hjärnvävnaderna. Eftersom THC är fettlöslig stannar den där i dagar, eller efter större doser i veckor, efter att ha satt sig på receptorerna för ett oskadligt ämne som naturligt bildas i kroppen.
THC kan ge ruseffekt, avspänning och välbefinnande, men påverkar också dopaminutsöndringen. Vid upprepad användning ökar beroendet. Hjärnfunktioner störs på en rad sätt. En förslöande, passiviserande verkan hänger kvar ett bra tag efter själva berusningstillfället. Cannabisrökaren får sämre initiativförmåga och svårare att klara skola och arbete.
Det är på det sättet cannabis saboterar skolan – och därför leder långvarigt bruk ofta till fattigdom och klassklyftor.
Det behöver alla elever, alla lärare och alla föräldrar förstå.