Hon är en av få verkliga politiska rockstjärnor i Sverige och har förklarat sig, tvistat och utvecklats inför media sedan 80-talet.
Under intervjun avfärdade hon varje invändning från Huitfeldt mot Fis partiprogram och beräkningar. På frågor som vilken annan partiledare hade ansträngt sig för att svara på, leker Schyman i stället politisk trollkarl, som väljer precis vad hon helst vill dra ur sin hatt.
När hon blev ifrågasatt hur Fi ska finansiera en omfattande omfördelningspolitik talade hon om skattehöjningar, miljöskatter, konsumtionsskatter samt avskaffande av RUT- och ROT-avdrag. Även om det i Fis partiprogram finns några enskilda vettiga skatteförslag är det uppenbart att Schyman och hennes partikamrater inte har en susning om var och hur resurserna skapas.
Omfördelning av resurser från dem som har, till dem som behöver, är en särskilt viktig funktion i välfärden. Det gör det möjligt att förbättra människors livsförutsättningar. Men för att kunna omfördela resurser, måste det finnas resurser att omfördela. Det innebär att pengarna ska komma någonstans ifrån, exempelvis arbete.
En av Fis och Schymans egna paroller är att pengar inte är målet, utan medlet för att uppnå det goda samhället. De verkar därmed tro att de är unika i svensk politik med att se det så.
- Är ni inte skyldiga väljarna noggranna uträkningar och en tydlig finansiering som är realistisk? frågar Huitfeldt.
- Jodå, men pengar är ett verktyg för att nå politiska mål. Pengar är ingenting i sig, svarar Schyman
Varför Schyman verkar ha fått för sig att Liberalerna, Moderaterna eller för den delen Socialdemokraterna inte ser ekonomin som medel för att uppnå frihet, jämlikhet och solidaritet förblir ett mysterium.
Under intervjun växer det fram en bild av en politiker som tror att arbetstillfällen och arbetsmarknaden förblir oberörda om skatter höjs, jobbskatteavdrag fasas ut och subventioner dras in. När hon däremot förespråkar sex timmars arbetsdag är det så klart bara positiva effekter, trots att det skulle kosta multum. Det går inte att ta partiets ekonomiska politik på allvar.
- Finns där någon moralisk gräns för dig hur mycket man kan omfördela? undrade Huitfeldt.
Schymans svar var på ett ungefär; nej, det beror på.
Om Gudrun Schyman och Fi önskar makt är det angeläget att partiet presenterar hur de tänkt att deras politik ska finansieras.
- Vi kan inte prata pengar på det viset, som Gudrun Schyman säger när Ekots lördagsintervju avkräver henne svar om finansieringen,
Jo, vi behöver prata om pengar på precis det viset.