Hot och hat måste tas på stort allvar

Du går upp, klär på dig och läser tidningen. Plötsligt står en arbetsklädd man utanför din bostad och förklarar att han ska måla om garaget – trots att du inte har något. Du tänker att det har blivit ett missförstånd, ber personen att kontrollera adressen, går tillbaka in och slår på kaffet.

Övrigt2017-05-15 20:41
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Trots det står mannen kvar och när du öppnar dörren igen ger han dig en rak höger.

Det var vad som hände frilansjournalisten Håkan Slagbrand, som oftast arbetar för Västeråsbaserade VLT, men även har skrivit artiklar för Sörmlands Media, i går morse. Att misshandeln hänger ihop med hans arbete som kriminalreporter är ytterst troligt. Särskilt eftersom hans bil brändes upp i april.

Även om det är ovanligt att svenska journalister utsätts för fysiskt våld är Slagbrand långt ifrån ensam om att betala ett högt pris för sitt rapporterande. Efter att Expressen i början av mars publicerat namnet på en person bakom högerextrema Granskning Sverige, som även Katrineholms-Kuriren har skrivit om, besökte två personer med högerextrema kopplingar upp en av tidningens reportrar samt chefredaktören i deras hem.

Dessa hembesök är dock bara topparna på tidningsberget. Svenska Journalistförbundets rapport ”Hoten och hatet mot journalister” visar att tre av tio undviker känsliga ämnen på grund av rädsla för trakasserier och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beskriver läget som ett hot mot demokratin. Lika många, alltså 30 procent, av journalisterna hade hotats under de senaste tolv månaderna och två tredjedelar hade fått nedsättande kommentarer.

Föga förvånande gäller devisen att ju mer synlig journalisten är, desto större är risken att utsättas för hot, vilket i ännu högre grad gäller tjejer. Sju av tio kvinnliga chefredaktörer, ledarskribenter, krönikörer och kommentatorer vid landets dagstidningar har utsatts för hot eller trakasserier bara under det senaste året, och enligt Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan, är målsättningen inte bara att hota och hata, utan i förlängningen även att påverka skribenternas artiklar (DN, 9/5).

Men de svarta siffrorna betyder inte att allt är nattsvart. Både Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har signalerat att hoten mot journalister och förtroendevalda ska tas på större allvar och kulturdepartementet arbetar på en handlingsplan för att bekämpa hoten.

Dessutom kom två viktiga domar förra veckan, vilket är ovanligt, då många polisutredningar läggs ner. På tisdagen dömdes en kvinna för att ha dödshotat två Aftonbladetjournalister och två dagar senare dömdes en skådespelare, som uttryckt sympatier för högerextrema rörelser, till en månads fängelse för att ha hotat tre journalister på Aftonbladet samt två tjänstemän.

Båda domarna bådar gott. Inte bara för att de visar att hoten tas på allvar, utan för att de kan få en del som känner för att utfärda dödshot i affekt att tänka efter före, inte efter, mejlet är skickat eller telefonsamtalet ringt.

De flesta tycker nämligen inte att journalisten i fråga är så viktig, att de är beredda att gå i fängelse för att personen ska få en dålig dag.