Att göra rätt när man planerar från start blir det absolut billigaste för oss skattebetalare. Att anpassa i efterhand blir mycket dyrare när felen skall rättas till och ge alla samma chans att få bli inkluderade och sedda precis som den som ej har något funktionshinder.
Det finns många åtgärder som gör det lättare för flera grupper av medborgare såsom en ramp som kan hjälpa rullstolsburna, barnfamiljer med barnvagn, personer med rullatorer och de med rörelsehandikapp. Dessa förutsättningar finns även när det gäller tillgänglighet till information eftersom flera grupper har nytta av det. Så en anpassning gör det enkelt för flera samhällsmedborgare och mer jämlikt för andra. Det som blir enkelt för oss med funktionshinder blir väldigt bra för andra medborgare.
Det sägs alltid att det blir för kostsamt och inga pengar finns till merparten av de åtgärder som behövs oavsett om vi har högkonjunktur eller lågkonjunktur.
Så när finns pengarna då? Det borde vara i högkonjunkturen då mest skattemedel inkommer från arbete med mera. Vi är många som ska dela på de skattemedel vi får in i kommuner och andra samhällsfunktioner! men delas det ut på fler som har nytta av anpassningarna blir kostnaden mindre per individ och mer samhällsekonomisk exempelvis i handeln.
Det finns både synliga och osynliga funktionshinder som har glädje av att utvecklingen av samhället verkligen verkställs så fort som möjligt och det finns både pengar att spara men framförallt att medborgaren oavsett funktionshinder kan delta och klara mycket mer självständigt. Det ger en bättre livskvalité för den som ej har det idag.
Att höja statusen i vårt råd i kommunen (Funktionsrätts- rådet Katrineholm) och liknande i samhället skulle göra att funktionshindrade tas mer på alvar än idag då vi har låg status.
Det är dags att rådet får beslutsrätt och inte som idag bara ha informations rätt åt båda hållen. Förslagsvis ska då rådet vara placerat direkt under kommunstyrelsen och att besluten väger tungt när det förs vidare till kommunens beslutande organ eller liknande samhällsfunktion.
Att byta namn på ett råd är endast att följa med samhällsutvecklingen men höjer ej statusen på oss med funktionshinder. Men om råden får beslutsrätt så blir vårt ord mer värt och förhoppningsvis skyndar det på anpassningen i samhället som idag tar många år i de flesta ärendena. När inget händer så tas frågan upp igen och då blir kontentan att vi blir tjatiga och kan uppfattas som kravmaskiner!
Det är bra med en åtgärdslista! men den fyller ingen funktion om man tar bort ärendet då det skickas vidare till nämnd eller annan tjänsteman för förslag på åtgärd. Om listan är nästan tom ser det bra ut men ingen förbättring har skett och därmed finns ingen uppföljning på att det blivit åtgärdat! normalt är en åtgärdslista till hjälp för att hålla koll på att det blivit verkställt.
Men tänk på att du som ej har något funktionshinder redan har allt det här vi tar upp och vill ha åtgärdat för de övriga medborgarna som vi företräder i råden. Vårt mål är att få samma livskvalité, möjlighet att delta inom alla områden i vårt samhälle. Stöd för det här finns i FN-konventionen för funktionshindrade som regeringen har ratificerat.
Lars-Ove Nederman Synskadades riksförbund Katrineholm-Vingåker