Gun har varit kund i banken sedan 70-talet och har aldrig tidigare fått svara på den här typen av frågor.
– Varför skickar de det till mig? Jag är 80 år och har bara min pension. Jag trodde först att det var en bluff, säger hon.
Banken ville ha svar på var hennes pengar kommer från och om hon själv eller någon närstående har en politiskt utsatt ställning. Som exempel på det nämndes statschefen, riksdagsledamöter, statsministern, domare och höga officerare som general, generalmajor och amiral.
– Det där har dom inte med att göra. Det är som om SÄPO skulle ställa frågorna. Det har jag ingen lust att svara på, säger Gun bestämt.
Banken begärde att hon skulle skicka in en kopia på sin legitimation tillsammans med svarsblanketten.
– Som om jag har en kopieringsapparat? Förresten vill jag väl inte lämna ut en kopia på mitt ID.
Gun övervägde att byta bank. Men när hon hörde att en väninnas bank ställde samma typ av frågor per telefon kollade hon upp saken med både banken och finansinspektionen. Hon fick besked att banken är skyldig att ställa frågorna och att hon annars kunde få sitt kort spärrat.
Gun gick till slut till banken med blanketten. Hon hoppade över rätt många frågor.
– Jag fyllde i mitt namn och personnummer och lämnade in blanketten under protest. De fick kopiera mitt ID-kort på banken. Det känns inte säkert att skicka det med posten.
Sörmlands Sparbank står just nu inte särskilt högt i kurs hos 80-åriga Gun.
– De har inte lyckats hålla ordning på sin egen vd. Men mig kan de fråga ut, det retar mig.
Sophie Bahgat, inspektör på Finansinspektionens avdelning mot penningtvätt, säger att frågorna är både relevanta och nödvändiga att ställa till alla kunder om att banken ska följa lagen.
– Det är lite som att gå igenom säkerhetskontrollen på Arlanda. Alla måste göra det, säger hon.
Lagen har funnits sedan år 2009.
– De senaste åren har vi noterat en ökning av frågor från konsumenter, säger Sophie Bahgat.