Förskolan Örnen på Lenagatan är byggd med platta på mark. Nu har förskolan, som byggdes i slutet av 60-talet eller början av 70-talet, drabbats av omfattande fuktskador i golvet och måste troligen rivas. I Laggarhult, skriver läsaren till tidningen, är en majoritet av husen byggda med den gamla tekniken med plattor på mark. "Behöver vi vara oroliga?", undrar läsaren.
Pontus Pettersson är besiktningsman hos företaget Fukt- och saneringsteknik och han säger att det allra mest är problem i hus med källare från den tiden.
‒Är det källare i huset är det åtta av tio hus som det är problem med, även om det är dränerat. Jag ser det hela tiden. Är husen byggda med platta på mark är det inte riktigt samma fuktproblem, men det finns där med, det kan komma upp fukt genom betongen.
Förr, fram till 1990 ungefär, lade man inget kapillärbrytande material under plattorna.
‒Idag har man en grusbädd under huset och sedan cellplast. Sedan gjuter man i cellplastformen för att få bort fuktuppsugningen. Förr hade man finkornigt material, kanske bara jord eller sand. Man kände nog inte till det här på samma sätt förr, säger Pontus Pettersson.
Det man kan göra, säger Pontus Pettersson, är att dränera och ta bort allt organiskt material som ligger mot betongen. Luktar det illa kan man ventilera grunden eller plattan mekaniskt.
Tobias Lundqvist är fastighetschef på Kfab. Han konstaterar att även om Kfab har massor av hyreshus byggda på 1960- och 70-talen har man inte stora problem med fuktiga källare.
‒Snarare är det problem med plattor på mark i så fall. Då har man foten rätt upp mot byggnaden och det är svårare att torka upp grunden, säger han.
Pontus Pettersson funderar på vilka problem husen kommer att ha om tjugo eller trettio år, som byggts med dagens teknik.
‒Man kan undra vad som händer med alla ingjutna golvvärmeslingor? Man kan lokalisera läckor och täta lokalt, men det kan bli många läckor, säger han.