Främjande elevhälsa ska minska skolket

Tuffa socioekonomiska faktorer, och kanske att Katrineholm är flitigare på att rapportera skolk. Oavsett orsak menar skolpolitiker och skolchef att man ska ta tag i problemet med skolket i gymnasiet.

"Skolans uppgift är att kompensera för socioekonomiska faktorer, men det är en utmaning" säger Johan Söderberg (S), ordförande för bildningsnämnden.

"Skolans uppgift är att kompensera för socioekonomiska faktorer, men det är en utmaning" säger Johan Söderberg (S), ordförande för bildningsnämnden.

Foto:

Övrigt2018-01-16 16:43
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Andelen gymnasieelever som får sitt studiebidrag indraget på grund av skolk ökar, som tidningen rapporterade i går.

– Vi uppmärksammade redan i våras att den olovliga frånvaron har ökat, säger Jörgen Rüdeberg, tillförordnad förvaltningschef för bildningsförvaltningen.

Sedan cirka 10 år tillbaka finns en handlingsplan för frånvaro i kommunens skolor.

– När vi såg problemet gick vi igenom handlingsplanen och uppdaterade den, främst handlade det om att se till att den är i fas med aktuell lagstiftning, säger Jörgen Rüdeberg.

Han menar att det behövs en grundligare analys av och tydligare åtgärder mot skolket. Något som ska vara på gång.

– Det kommer att bli ett uppdrag för den nya verksamhetschefen för gymnasieskolan som börjar den 1 augusti, säger han.

Tidningen rapporterade också om att Katrineholm ligger på 14:e plats i riket när det gäller risk för ohälsa.

– Det är högst troligt att den olovliga frånvaron har ett samband med ohälsan. Vi är på gång med att ta fram en ny elevhälsoplan som fokuserar på främjande och förebyggande arbete, säger Jörgen Rüdeberg.

Johan Söderberg (S), ordförande för bildningsnämnden, menar också att ohälsan påverkar studieresultat.

– Södermanlands län har relativt hög arbetslöshet, låg utbildning och fler nyanlända. Det är skolans uppgift att kompensera för såna faktorer, men det är en stor utmaning, säger han.

Han kände till att Katrineholm hade högre andel skolk än rikssnittet förra året, men inte försämringen i år.

– Jag har inte fått signaler om att det skulle gått varken åt ena eller andra hållet, säger han.

Bildningsnämnden går igenom frånvaron i början av hösten varje år.

– Då får vi se om vi ska sätta in några särskilda insatser mot skolket eller förstärka våra befintliga, säger han.

Fram till augusti i år deltar kommunen i projektet #jagmed som ska öka andelen elever som slutar gymnasiet med fullständiga betyg.

– Det är en satsning som är lyckosam, men alla är inte med i projektet, säger han.

Han funderar på om det kan vara skillnad i hur noga kommunerna rapporterar skolket.

– Jag säger inte att det är så, men det kan vara så att man är olika flitig på att rapportera.

Gymnasieskolk

Under läsåret 2017/2018 fick 11,1 procent av gymnasieeleverna i Katrineholm sitt studiebidrag indraget på grund av skolk.

Läsåret 2016/2017 var andelen 10,2 procent.

Rikssnittet var 8,5 procent 2017/2018 och 7,9 procent 2016/2017.