Skolköket på Kupolen serverar varje dag lunch åt ungefär 1000 elever på Järvenskolorna Tallås och Södra. Vid rodret står förstekock Mikael Lundkvist, som tidigare har arbetat som fotograf.
‒Det är kul att vara kock på kommunen. Man är fri att laga den mat man vill, säger den fotograferande kocken samtidigt som han häller upp smakprov av en (kryddstark och mycket god) kycklingsoppa.
Mikael Lundkvist menar att det har hänt väldigt mycket med skolmaten de senaste decennierna. När det förr var "mattanter" som värmde upp fryst halvfabrikat är det nu utbildade kockar som lagar mat från grunden på lokala råvaror.
‒I dag är det egentligen ingen skillnad på vår mat och den mat du hittar på en vanlig lunchrestaurang.
På väggarna hänger fotografier från vardagen i skolköket, men för det otränade ögat skulle motiven kunna vara hämtade ur vilken kokbok som helst. Uppläggningarna må vara ambitiösare än när eleverna tar själva, erkänner Mikael Lundkvist, men i övrigt är det representativt för en vanlig dag i matsalen.
[fakta nr="1"]
Även eleverna på Järvenskolan Södra verkar nöjda med lunchmaten.
‒Det är jättebra att det finns många alternativ, säger Linda Olsson.
‒Salladen är jättebra, säger Clara Eckhardt.
‒Jag kanske skulle önska mer proteinrika vegetariska alternativ ibland, men maten har blivit mycket bättre jämfört med när vi var yngre, säger Kaisa Elf.
En viktig förutsättning för att servera bra mat på skolor och förskolor är att laga maten på plats, det är både politiker och anställda överens om. Trenden pekar också åt det hållet, förskolan Guldregnets tillagningskök invigdes i augusti förra året.
‒I allt som byggs nu, både skolor och äldreboenden, jobbar vi mot kök på plats, säger Susanne Larsson, enhetschef för mat och måltider, som tror att alla kommunala verksamheter kommer att ha egna tillagningskök i framtiden.