Förbudet ska träda i kraft 2021. Därutöver skärps producentansvaret för slutförvaring av andra plastprodukter. Parlamentets lagförslag ska nu förhandlas med Ministerrådet och ett direktiv, EU-lag, beslutas i början av nästa år.
Inriktningen är rätt. Engångsplasten gör mycket i livet enkelt, kladdfritt och hygieniskt. Men den skapar även stora miljöproblem. Det tar hundratals år för en plastpåse att brytas ner och det är oklart om alla mikropartiklar försvinner helt.
Väldigt mycket av plasten hamnar i haven. Flera svenska Europaparlamentariker har fastnat för samma färgstarka beskrivning av trenden. Både Jytte Guteland (S) och Cecilia Wikström (L) säger till TT att om utvecklingen fortsätter i samma riktning kommer all plast i haven till år 2050 väga lika mycket som all fisk.
Man behöver inte lita på exaktheten i sådana prognoser för att konstatera att det är extrema mängder plast som flyter omkring. Plastberget blir större och skapar stora problem för djur och människor. Fiskar och fåglar fastnar i plasten, får i sig den, dör och/eller för plastpartiklarna vidare till människor. Det är ohållbart.
EU-systemet beskylls ofta för tröghet och långsamhet. Hanteringen av engångsplasten ser dock ut att gå fort. Processen från förslag till färdigt direktiv tar kanske ett år.
Lika snabbt går det inte på ett annat miljöområde av än större existentiell betydelse – klimatpolitiken. EU har visserligen flyttat fram positionerna på senare år. Systemet för utsläppsrätter reformeras så att rätterna över tid blir färre och därmed dyrare. Men prislappen kommer även efter förändringen att vara för låg och flyget kommer inte att betala tillnärmelsevis så mycket som det borde på grund av sin klimatpåverkan.
EU:s långsiktiga klimatmål är det riktmärke mot vilket unionens övriga politik på området matchas. För närvarande ligger det på en 40 procent minskning av utsläpp av växthusgaser till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Det är i linje med Parisavtalet från 2015. FN:s klimatpanel visade dock i sin senaste rapport att det inte räcker, att minskningen måste bli åtminstone 45 procent på global nivå.
I torsdags tog Europaparlamentet därför ställning för att EU höjer sitt mål till 55 procent. Resolutionen är en icke bindande uppmaning och är mest en knuff till EU-ledarna inför FN:s klimattoppmöte i Polen i december.
Men det är i den riktningen unionen måste arbeta. Enskilda länder som Sverige har betydligt högre klimatambitioner och världens största och mest avancerade ekonomi, som EU är, ska klara av att prestera bättre än Parisavtalets åtagande.
Det kräver dock ett slut på sådant som skyddande av vissa länders bilindustri, miljardsubventioner till kolkraftverk och äventyrlig energiomställning bort från kärnkraft.