EfterfrÄgan pÄ organ för transplantation överstiger vida tillgÄngen och antalet sjuka som vÀntar pÄ ett eller flera organ blir allt fler. Den första juli i Är stod 830 personer pÄ vÀntelistan. I början av 2015 var antalet cirka 700. Störst Àr bristen pÄ njurar och de som vÀntar gör det parallellt med livsuppehÄllande dialysbehandling.
Therese Söderman i Oxelösund berÀttar att tiden efter insjuknandet för snart sex Är sedan frÄn och till varit nÀstan outhÀrdlig. De senaste Ärens livsnödvÀndiga dialysbehandlingar och den ovissa vÀntan Àr tÀrande.
âDet gĂ„r upp och ner och det sĂ€tter sig pĂ„ psyket. De första ett och ett halvt Ă„ren satt jag bara hemma och vĂ€ntade pĂ„ att det skulle ringa, berĂ€ttar Therese.
Ovissheten och den pÄtagliga skillnaden mot hennes tidigare aktiva liv, med resor, man och barn, blev inledningsvis stor.
âJag blev deprimerad och satt bara hemma och grĂ€t. Men en dag insĂ„g jag att jag inte ville leva mitt liv pĂ„ det sĂ€ttet. Jag tĂ€nkte "ringer de sĂ„ ringer de". Jag ryckte upp mig, vi började resa igen, och det har fungerat bra Ă€ven om det kommer dagar nĂ€r livet inte kĂ€nns sĂ„ kul.
Fem av sju nÀtter de senaste tvÄ Ären har hon varit uppkopplad till en dialysmaskin som renar hennes blod i drygt Ätta timmar. Fördelen Àr att hon kan göra det pÄ egen hand, hemma i stÀllet för pÄ sjukhus. Nackdelen Àr att maskinen lÄter en del, och att sömnen ibland blir lidande.
âMen man vĂ€njer sig och vad Ă€r alternativet? Jag mĂ„ste ju leva.
Som sörmlÀnning stÄr Therese i regelbunden kontakt med sektionen för transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det Àr dÀr operationerna genomförs och för att behÄlla sin plats i kön krÀvs att patienten bedöms vara i tillrÀckligt god kondition för att klara av ingreppet.
Antalet organdonationer frÄn levande (njure och lever) har minskat och ligger pÄ cirka 150 per Är.
Flertalet donatorer har ett slÀkt- eller vÀnskapsband till den sjuke men det Àr inte nödvÀndigt. Att anonymt ge bort en av sina egna njurar till nÄgon man inte kÀnner Àr ovanligt, men inte unikt. Cirka 150 personer per Är vÀljer att donera sin njure till nÄgon de inte kÀnner och aldrig fÄr veta vem det Àr.
Therese Söderman:
âDet Ă€r ett jĂ€vla stĂ€llningstagande man mĂ„ste göra om man ska ge bort en njure till nĂ„gon man inte kĂ€nner. Och det gĂ„r inte att stĂ€lla krav pĂ„ nĂ„gon annan, ett sĂ„nt beslut mĂ„ste komma inifrĂ„n.