Grundfrågan är enkel: Hur gör vi för att stoppa den snabba ökningen av fetma i världen?
Svaret är svårare. Men siffrorna talar sitt tydliga språk.
Icke smittsamma sjukdomar, som de kallas, står enligt WHO för 70 procent av alla dödsfall globalt. I Sverige är det 90 procent. Det handlar om cancer, diabetes, kronisk lungsjukdom och hjärt-kärlsjukdom, och det finns fyra faktorer som ökar risken att drabbas: rökning, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet.
Enligt Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden, är de här sjukdomarna vår tids stora hälsoutmaning. För många politiker är de dessutom en ekonomisk fråga, eftersom de gör allt större avtryck i de nationella vårdbudgetarna.
För att vända trenden räcker det inte med punktinsatser, som den ständigt diskuterade sockerskatten. I stället visar forskning att de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som även WHO och FN framhåller, bland annat är höjda priser på tobak och alkohol, mindre salt och socker i färdigprodukter, informationskampanjer om diet och att planera städerna så att miljön främjar fysisk aktivitet (Dagens Samhälle, 2/4-2014).
Dessutom måste man börja tidigt och här kan Amsterdam fungera som förebild. Där har andelen överviktiga barn minskat från 21 till 18 procent på tre år, vilket inte är en slump, utan resultatet av målinriktat arbete (Studio Ett, 27/9).
Steg ett var att sjösätta ett åtgärdsprogram, taget i bred politisk enighet, som inte är ett kortsiktigt projekt, utan har finansiering till år 2033.
Steg två: ”Alla” är med”. Därför har flera mataffärer sett över sina utbud och extrapriser, placerat skräpmat mer undanskymt, och på platser som det offentliga förfogar över finns ingen ”ohälsosam” reklam riktad till barn.
Dessutom jobbar man lokalt för att utreda vad folk i just det specifika bostadsområdet behöver hjälp med och givetvis spelar skolorna stor roll. Där ordnas kurser i nyttig matlagning för både barn och föräldrar. Det finns extra stöd till familjer i social utsatthet. Och i övrigt dricker eleverna numera vatten eller mjölk till lunch, äter frukt varje dag, har extra mycket idrott och möjlighet till avgiftsfria sportaktiviteter efter skolan.
Att få med hela lokalsamhället är något som många svenska städer borde ta efter. Här är vart femte barn överviktigt, skriver Uppsala Universitet, vilket är tio gånger fler än för en generation sedan.
Enligt Folkhälsomyndighetens årsrapport är sammantaget halva befolkningen överviktig eller fet, vilket betyder att siffrorna på vågen inte kan klassas som ett individproblem. Svenska folkets stigande viktkurva är ett samhällsproblem.