Den största skillnaden mot tidigare är att serveringen av vegetariskt/baljväxter ökar från två till fyra gånger i månaden och fågel kommer att serveras fyra gånger i stället för en gång i månaden. Ökningen av vegetariskt och fågel sker på bekostnad av rött kött som minskar från åtta till fyra gånger i månaden.
I en allt varmare värld gör Eskilstuna kommun helt rätt i att minska mängden rött kött och öka mängden vegetariskt och fågel,fler kommuner bör följa efter.Utsläppen av växthusgaser per kilo nötkött motsvarar 14-19 kilo koldioxid och för ett kilo kycklingkött är motsvarande siffra 1,5-7,3 kilo koldioxid, med ett medeltal motsvarande 2,5 kilo koldioxid per kilo svenskt kycklingkött, visar Jordbruksverkets rapport Hållbar Köttkonsumtion. Baljväxter orsakar ett utsläpp som motsvarar 0,2-1,4 kilo koldioxid per kilo mat, enligt Sveriges lantbruksuniversitet. För att miljövinsten av Eskilstunas val ska bli så stor som möjligt bör i första hand nötkött som inte är naturbeteskött (kött från djur som till stor del betat på värdefulla natur- och kulturbetesmarker)minskas. Naturbeteskött bidrar åtminstone till en viss kolinlagring i marken, även om den exakta mängden är omdiskuterad och skiljer sig åt mellan olika länder, och bidrar till biologisk mångfald.
Att minska mängden mat som slängs är en annan viktig miljöåtgärd. Där kan Eskilstuna lära från Katrineholms kommun som ska införa ett system där köket ska meddelas direkt via nätet om en elev med specialkost är frånvarande (KK 10/8). På det viset kan en del tid, pengar och mat sparas.
I Eskilstunas riktlinjer om maten i skolan står det också att kommunen ska köpa in ekologiska råvaror. Där finns det skäl att vara mer skeptisk. Livsmedelsverket (rapport nr 2/2016) beställde förra året en sammanfattning över forskningsläget om ekologiskt och miljö. Lite förenklat går det att säga att ekologiskt har bättre miljökonsekvenser när det gäller mjölk samt frukt och bär, medan jordbruk som tillåter konstgödsel och kemiska bekämpningsmedelpresterar bättre när det gäller grönsaker och kycklingkött. Inom andra livsmedelsgrupper är det svårare att säga vad som är bäst för miljön. När det gäller exempelvis grödor som havre och vete bedöms ekologiskt vara bättre för att minska mängden gifter och icke-ekologiskt bedöms bättre för att spara mark. En meningsfull kommunal strategi om inköp av ekologisk mat bör prioritera olika för olika slags livsmedel. Det behövs även ett ställningstagande i fall där olika miljömål står emot varandra och där det finns en konflikt mellan miljö- och djurhänsyn.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen (M) säger till EK (9/8) att förslaget kan komma att förändras och att “Vi kommer att trycka hårt på att närproducerat och närodlat ska prioriteras”. Puustinen och hans kollegor bör i så fall motivera tydligare varför närodlat ska prioriteras, åtminstone ur ett miljöperspektiv kan det vara svårt att se skäl för det. Jordbruksverket skriver i ett remissvar att de “inte stödjer någon allmän rekommendation om att köpa närproducerat av miljöskäl”. Den största miljöpåverkan från maten kommer ofta från odlingen och inte transporterna, undantaget grönsaker, frukter och bär som på grund av kort hållbarhet transporteras med flyg om de kommer långväga ifrån.På grund av den höga antibiotikaanvändningen i andra europeiska länder kan det också finnas skäl att prioritera svenskt kött framför utländskt.
Det är bra att Eskilstuna kommun vill minska miljöpåverkan från sina matinköp, men riktlinjerna bör i högre grad vara forskningsbaserade.