Efter valet kommer ställningstaganden som ofrånkomligen påverkar skattepolitiken. Detta gäller inte enbart det militära försvaret.
Det gäller även – men inte i samma omfattning – den civila beredskapen. Men främst handlar det om den pågående ökningen av antalet äldre över 80 år, och behoven av mer kommunal äldreomsorg och i viss mån mer sjukvård. Det är bra om detta diskuteras på ett klargörande sätt nu i sommar, så att fler inser vilka begränsningar som finns för att önska sig mer av skattesänkningar eller kontanta förmåner – och för att ställa ut sådant som vallöften.
På onsdagen var en del av problematiken aktuell vid ett extra möte med riksdagens försvarsutskott, inför beställningen av det välkända och beprövade amerikanska robotluftvärnet Patriot. Att Sverige helt saknar effektivt luftvärn med sådan räckvidd är en gapande lucka i ett krisläge. Att den måste täppas igen har det varit bred uppslutning kring i tidigare försvarsutredning och riksdagsbeslut.
Det är ett flermiljardbeslut. De närmaste åren finns en försvarsram som kommit till i en uppgörelse mellan främst S, M och C. Att den inte kommer att räcka, i det mer hotfulla säkerhetsläget, har blivit tydligt. Den pågående parlamentariska försvarsberedningen, med Björn von Sydow (S) som ordförande, har hittills lagt delförslag om en rad förstärkningar av den civila beredskapen. När slutbetänkandet kommer efter valet och beslut behöver fattas för tiden från 2021 och framåt kommer det säkert att gälla belopp av minst den storleksordning som förordats av försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L).
Därmed står också politiska beslut om prioriteringar mellan utgifter – och om skatter – på dagordningen. Den stora delen av kostnaden för Patriotsystemet ska betalas efter 2021. I det som nu gäller för 2018-20, enligt S, M och C, är de första kostnaderna för luftvärnet medräknade inom ram. Men annat som också ses som brådskande får inte plats. Bakom hörnet väntar ett större beslut om försvarskostnader och deras finansiering. Det riktiga är nu att vara öppen med att beslutet i förra omgången inte kommer att räcka, och att hålla uppe tempot i de förstärkningar som är mest brådskande. Det gäller både den militära sidan och den civila, där det även blir en del följder av sommarens erfarenhet av flera samtidiga allvarliga skogsbränder.
Såväl försvarsministern och hans partners i försvarsuppgörelsen som deras kritiker i L och KD har svårt att hantera att andra i deras partier inte vill kännas vid vad det rör sig om: Utgifter som borde hålla tillbaka vallöftena, om både skattesänkningar och olika slags ökade utbetalningar till privat konsumtion.
Man bör inte snurra bort sig i pedagogiken med att skjuta upp själva robotinköpet, som är förberett sedan ganska länge. Det borde hellre talas klartext om hur kapplöpningen mellan S och M om kontantutbetalningar vid sidan om pensionerna, och om skattesänkningar som inte stimulerar arbete, försvårar en klargörande diskussion om både försvar och skatter – och, i mindre skala, brandskyddsberedskap.
Skattesystemet behöver en omfördelning mellan skattebaser, där arbete och företagande främjas så att de kan ge ett mer bärkraftigt underlag för såväl försvar som vård och utbildning. Konsumtion, belånade hus samt trafik och annan klimatpåverkan bör då belastas mer. När så många inte vill tala tydligt om detta är det en dålig förberedelse inför de valsituationer väljare och riksdag kan räkna med att möta.