Tillit och förtroende till samhället och dess institutioner är viktigt för stabiliteten i ett samhälle. En stor del av våra politiker och tjänstemäns uppdrag handlar därför om att skapa och upprätthålla detta förtroende. Det är särskilt viktigt i tider som den vilken vi nu befinner oss i.
Vad människor tycker och tänker om samhället är viktigt att mäta och diskutera. Det är en anledning till att många ser fram emot publiceringen av den årliga SOM-undersökningen från Göteborgs universitet. I undersökningen som har genomförts sedan 1986 ställs frågor till befolkningen på tema samhälle, opinion och medier. I förra veckan var det dags att presentera resultaten från 2022.
Det senaste året har mycket i samhället och i vår omvärld förändrats ovanligt snabbt. Början av 2022 präglades fortfarande av pandemin. När den började klinga av inleddes kriget i Ukraina som inte bara innebar en avsevärd försämring av det säkerhetspolitiska läget. Kriget har även bidragit till höga energipriser och en skenande inflation. Allt detta får återverkningar på svaren i SOM-undersökningen, även om långt ifrån alla svar kan skyllas på utvecklingen under förra året.
Det gäller exempelvis frågan om Sverige är på väg åt rätt eller fel håll? 67 procent av de svarande anser att det går åt fel håll. Det är den mest negativa bilden av samhällsutvecklingen sedan undersökningen startade. Trenden är dock inte ny. Svarande som står till höger i politiken har länge tyckt att utvecklingen är negativ. Men efter valet 2022 håller även allt fler som står till vänster om politikens mittlinje med.
Det är inte svårt att tolka resultaten i SOM-undersökningen som en reaktion på Tidöavtalet. Innehållet i avtalet har fått många väljare, särskilt dem till vänster om blocklinjen, att misströsta om framtiden.
Efter ett val tenderar sympatisörer till de partier som förlorat valet att tappa förtroende för ”regering, riksdag, politiker och demokratin, men även för institutioner som polisen och försvaret.” Bland dem som röstar på den vinnande sidan stärks i stället förtroendet.
Personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna har blivit mer nöjda med demokratin efter valet. Det betyder inte att de plötsligen tycker att Sverige är på väg åt rätt håll. Den här väljargruppen är fortfarande märkbart mer skeptiska jämfört med andra väljargrupper, men ett sätt att tolka siffrorna från SOM-undersökningen är att förtroendet för att samhället och dess institutioner ska kunna lösa problemen ökar bland SD-väljarna.
Svenskarna är inte bara skeptiska till samhällets utveckling. Bedömningarna av den svenska ekonomin har inte varit så negativa sedan 90-talskrisen. Det är inte märkligt att många misströstar. Inflationens följdverkningar på ekonomin drabbar alla på ett eller annat sätt.
Ett ljus i mörkret är dock att 78 procent av de svarande ändå anser sig klara sig bra på den inkomst de har. Men andelen som upplever att den egna ekonomin har försämrats de senaste månaderna har dubblerats från 15 procent 2021 till 34 procent 2022. Det är den största ökningen på ett år sedan 1986, då undersökningarna började.
Många hushåll som tidigare uppgett att det klarat sig mycket bra på sin inkomst anser i stället att de klarar sig ganska bra. Den tydligaste förändringen sker bland barnfamiljer och personer som sympatiserar med partier till höger om blocklinjen.
Att det just är Tidöpartiernas sympatisörer som tydligast anser sig ha fått sämre ekonomiska förutsättningar borde leda till oro hos regeringen.
En slutsats som regeringen bör dra av svaret är att finansminister Elisabeth Svantesson (M) behöver bli mer synlig. Hon behöver bli bättre på att förklara för svenskarna vad regeringen gör för att minska inflationen och motverka den kommande lågkonjunkturen. Ännu viktigare är att Svantesson förklarar varför regeringen väljer att avstå från vissa åtgärder. Det är den här sortens tydlighet som på sikt bygger förtroende och tillit.
Ekonomiskt svåra tider har historiskt sett lett till ökad politisk polarisering i befolkningen. Det går att se en tendens till detta i årets SOM-undersökning. Andelen personer som varken placerar sig till höger eller till vänster på den politiska skalan beskrivs som ”rekordfå”. (23 procent). Enligt SOM-institutets föreståndare Johan Martinsson kan detta också vara en förväntad valårseffekt, men då tendensen är ovanligt tydlig går det även att tolka som att den politiska mitten krympt något.
De närmaste åren kommer det säkerhetspolitiska läget och ekonomin att pröva befolkningens tilltro till samhället och dess institutioner. Hur ansvariga politiker och tjänstemän tacklar de problem som uppkommer blir avgörande för att tilliten och förtroendet kan upprätthållas.
Emma Wange är politisk redaktör på Eskilstuna-Kuriren
