Var fjärde år undersöker Folkhälsomyndigheten 11-, 13, och 15-åringars hälsovanor. De har de gjort med fyra års mellanrum sedan mitten av 1980-talet. Nyligen presenterades den senaste undersökningen från 2021/2022. 

Från mätningens början till nu har den självrapporterade psykiska ohälsan mer än fördubblats bland 15-åringarna. Det rör sig bland annat om sömnsvårigheter, att man känner sig irriterad, nedstämd eller på dåligt humör. Bland 15-åringar har majoriteten av flickorna och nästan hälften av pojkarna återkommande besvär. Flickor rapporterar högre nivåer av stress än pojkar.

En del av den ökning som kan ses kan ytterst sannolikt tillskrivas själva metoden. Självrapportering är inte en objektiv mätmetod. Det är exempel betydligt lättare att tala om psykisk ohälsa i dag än i mitten på 80-talet. Det finns troligen även skillnader hur vi definierar vissa symtom. Det en person tycker är normalt och därför inte rapporterar kan vara ett problem för en annan.

Men faktum är att fler barn och unga uppger att de mår dåligt i dag. Det är symtom att ta på allvar och försöka hitta lösningar på. 

Rapporten visar även flera andra oroande resultat. Skolstressen ökar i alla åldrar. Trivseln i skolan har minskat bland 13- och 15-åringarna. Samtidigt har elevsammahållningen blivit sämre och fler barn mobbas i skolan.

Fler flickor i åldrarna 13 och 15 år och 15-åriga pojkar har druckit alkohol och varit berusade 2021/22, jämfört med den förra undersökningen 2017/18. Även användandet av snus ökar. Bland 15-åriga flickor ökade andelen från 7 procent år 2017/2018 till 27 procent 2020/2021. 

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell konstaterar att det har skett en försämring av skolbarns livsvillkor och levnadsvanor på flera områden. 

Det går dock att göra en hel del för att vända utvecklingen och förbättra barn och ungas hälsa. 

Men det gäller att veta vad som ska göras. Vi går just nu in i en lågkonjunktur. Staten, regionerna och kommunerna sparar pengar där de kan. Flera verksamheter som rör barns hälsa kommer att drabbas. Det kommer även att gå ut över civilsamhället. Det offentliga stödet, som bygger på ett frivilligt åtagande är lätt att dra in på.

För att minimera risken att man sparar på fel saker är det extra viktigt att förstå varför unga mår dåligt. För första gången har Folkhälsomyndigheten presenterat siffror på regional nivå rörande skolbarns hälsovanor. 

För Sörmlands del är svaren blandade. Det finns en hel del som är bra, men mycket annat bör få varningsklockorna att ringa hos alla som på något sätt ansvarar för barn och unga. Det rör inte minst det faktum att barnen i Sörmland har en lägre genomsnittlig livstillfredsställelse än genomsnittet för riket. 

Eleverna i Sörmland verkar dock inte vara så stressade av skolan. Samtliga åldersgrupper hamnar under rikssnittet när de svarar på frågan om de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. Samtidigt är det inte så många som tycker mycket bra om sin skola. Andelen 15-åringar som instämmer är till och med lägst i Sverige. Andelen elever som tycker att de har högt socialt stöd från sina klasskamrater är också lågt.

Andelen 15-åringar som uppger att de blivit mobbade i skolan minst två gånger i månaden är näst högst i riket. Nätmobbningen är ännu vanligare. I inget annat län uppger lika många 15-åringar att de blivit utsatta för mobbning på nätet.

Skolornas och det övriga samhällets arbete mot mobbning måste bli bättre. Det går att införa nolltolerans. 

Flest 13-åringar i landet har en "intensiv användning av sociala medier", det vill säga använder dem nästan hela dagen. Fler 11- och 13-åringar än genomsnittet i riket tycks också ha en beroendeliknande användning av sociala medier.

Sociala medier är ett tveeggat svärd. Barn kan använda dem för att hålla kontakt med sina vänner och utveckla sina intressen. Men sociala medier är även ett medel för nätmobbningen. Det som händer i skolan följer med hem. Det går inte att få en andningspaus. 

Unga med som har en mycket hög respektive mycket låg användning av sociala medier har ett lägre välbefinnande än måttliga användare.

Det finns med andra ord skäl för föräldrar till barn som är mycket aktiva på sociala medier att fundera på om och i så fall hur de kan begränsa användandet. 

En annan oroande siffra är att många 15-åringar uppger att de provat cannabis, hasch eller marijuana. Endast två län har en högre andel som provat. 

Det finns flera oroande siffror i rapporten. Men det som är viktigt att tänka på är de ringar in problem som går att åtgärda. Det går att minska mobbning, det går att få fler barn att trivas i skolan, det går att bekämpa droganvändande och det går att begränsa barns användande av sociala medier.

För de politiker och tjänstemän som nu ska skära i välfärden är detta siffror och fakta att ta med sig. Det gäller att prioritera rätt så att kortsiktiga besparingar så långt som möjligt inte leder till fördjupade problem bland barnen på sikt.

Emma Wange är politisk redaktör för liberala Eskilstuna-Kuriren