Civilsamhället har larmat i flera år om att maskorna välfärdssamhällets skyddsnät har blivit större. Allt fler riskerar att trilla igenom.
Det har blivit mycket dyrare att leva och bo i Sverige det senaste året. Den främsta anledningen till att priserna och avgifterna ökar är den höga inflationen.
Mellan augusti 2021 och 2022 ökade priset på livsmedel och alkoholfria drycker med 14 procent. En så hög prisökning har vi inte upplevt i Sverige sedan 1980-talet, konstaterar Statistiska centralbyrån (SCB).
Bolåneräntrona stiger, avgifterna på bostadsrätter kan öka med 10–20 procent och fastighethetsägarna har krävt ökningar kring 10 procent nästa år. Så höga lär inte hyreshöjningarna bli, men de kommer ändå bli betydligt högre än tidigare år.
En annan stor och betungande utgiftspost i många hushåll är elen. Under vintermånaden kan många räkna med skyhöga elräkningar. Det är en utgift som många hushåll med små ekonomiska marginaler har svårt att klara.
Och det kommer att bli värre innan det blir bättre igen.
Vi står inför en lågkonjunktur som även kommer att medföra en ökad arbetslöshet. De som först blir av med jobben är personer med en svagare anknytning till arbetsmarknaden – inte minst unga och nyanlända.
Det är många som oroar sig över denna utveckling. I oktober fattade exempelvis åtta landshövdingar pennan och skrev ett brev till regeringen. I brevet varnar de för konsekvenserna av den ekonomiska utvecklingen och de höga elpriserna.
De framhåller bland annat risken för social oro när ojämlikheten i samhället ökar. Enskilda hushåll kan tvingas välja mellan att ha varmt hemma eller att äta sig mätta, skriver landshövdingarna i Västra Götaland, Östergötland, Kronoberg, Blekinge, Skåne, Halland samt Jönköpings och Kalmar län.
Även civilsamhället är oroat. Fler människor söker sig exempelvis till Röda Korset och Stadsmissionen och det är nya grupper som behöver hjälp: ensamstående föräldrar som blivit sjukskrivna, pensionärer med låga inkomster och personer med funktionsnedsättningar, som har svårt att få tillgång till arbetsmarknaden för att nämna några.
I en intervju i Göteborgs-Posten konstaterar Röda Korsets generalsekreterare Martin Ärnlöv att de för två år sedan fanns på 33 platser i Sverige där de erbjöd människor hjälp med basala behov som mat, kläder och hygienartiklar. I dag finns Röda Korset på 108 platser. Ändå räcker inte hjälpen till.
Även Stadsmissionen har svårt att räcka till för alla som behöver deras hjälp. I Eskilstuna är exempelvis trycket hårt på Matlaget som både delar ut matkassar och erbjuder sociala insatser för att minska den ekonomiska stressen hos personer i hushåll som lever under existensminimum. Matlaget kan just nu inte ta emot nya ansökningar – trots att de har många hjälpsökande som står i kö.
Det är i detta läge som Eskilstuna kommun väljer att dra in sitt ekonomiska stöd till Matlaget.
Kommunen har visserligen ingen skyldighet att ge pengar till Stadsmissionen, men tajmingen är minst sagt remarkabel.
Än mer nedslående blir det när man läser i Eskilstuna-Kuriren hur socialnämndens ordförande Göran Gredfors (M) motiverar beslutet. Han skyller det indragna biståndet på en teknikalitet. Socialnämnden är inte rätt nämnd. De hanterar inte ekonomiskt bistånd. Hur det kommer sig att nämnden tidigare beviljat ekonomiskt stöd till Matlaget går han inte in på.
I samma intervju konstaterar Gredfors också att Matlaget inte skulle behövas, då de enda som får matkassar är människor som inte når upp till existensminimum. Enligt Gredfors är det oerhört märkligt, eftersom ekonomiskt bistånd i Eskilstuna ligger över riksnormen.
Det är ett rent ut sagt anmärkningsvärt uttalande. Det är uppenbart att Gredfors inte förstår hur välfärdssamhället 2022 funkar. Långt från alla kan eller vill ta emot kommunens försörjningsstöd.
Är du ensamstående sjukskriven förälder som äger din bostad kan du leva under existensminimum och ändå inte ha rätt till försörjningsstöd, eftersom du kan sälja din bostad. Säljer du din bostad är det dock inte säkert att du får en ny. Reglerna för inkomst för att hyra en lägenhet har skärpts. Kommunen har nyligen gjort det svårare att få en bostad via socialen. I valet mellan bostad och försörjningsstöd väger ofta bostaden tyngre.
I Sörmland är det många som lever i fattigdom. Stadsmissionens årliga Fattigdomsrapport visar att tre kommuner placerar sig på listan över de tio kommuner där flest invånare levde i ekonomisk utsatthet 2020. Det rör sig om människor som inte kan betala nödvändiga omkostnader som boende, mat, lokala resor och så vidare.
I Flen som hamnar på fjärde plats och i Eskilstuna på femte plats levde 11,8 procent av invånarna i ekonomisk utsatthet. I Vingåker på sjunde plats levde 11,7 procent i utsatthet. Katrineholm hamnar på plats 31 med 9,5 procent och Strängnäs på plats 144 med 6,4 procent. Det är snäppet bättre än rikssnittet. 2020 levde 6,9 procent av Sveriges befolkning i ekonomisk utsatthet.
Maskorna i välfärdens skyddsnät blir allt glesare. Fler faller igenom och civilsamhället förmår inte fånga upp alla som trillar.
Sveriges kommuner och i förlängningen regeringen har ett ansvar att agera så att nätet åter blir mer finmaskigt. Det är ett krav som blir alltmer angeläget i takt med att ekonomin försämras för allt fler.