I veckan slÀpptes en nÀstan 500 sidor lÄng lÀgesbeskrivning av högerextremismens pÄverkan och hot mot det demokratiska svenska samhÀllet. Bakom rapporten stÄr Försvarshögskolans Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS), som fick uppdraget 2018 av Centrum mot vÄldsbevakande extremism vid Brottsförebyggande rÄdet. Redaktörer har varit Filip Ahlin vid CATS och Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap.
Rapporten tar ett brett grepp om frÄgan. Ett kapitel handlar om den nazistiska organisationen Nordiska motstÄndsrörelsens, och andra högerextrema organisationers, nÀrvaro pÄ lokal nivÄ. BorlÀnge, Ludvika, TrollhÀttan och flera orter i SkÄne nÀmns. OcksÄ nazismens lÄngvariga nÀrvaro i Sverige tas upp.
Flera av kapitlen beskriver och analyserar de olika ideologiska strömningar som sker inom den yttre högerns rörelser. Vissa har sin ideologiska hemvist i övervintrad nazism, andra har tagit inspiration frĂ„n den sĂ„ kallade alternativa högern och vit-makt-grupperingarna i USA. Det de har gemensamt Ă€r hatet mot det liberala samhĂ€llet och invandrare â i synnerhet muslimer. Men ocksĂ„ homofobi, kvinnohat, antisemitiska konspirationer och anti-demokratiska ideal Ă€r vanligt.
Den organiserade högerextremismen Àr farlig. I SÀkerhetspolisens kapitel har myndigheten analyserat 507 individer med anknytning till vÄldsbejakande högerextrema miljöer, under 2018 och 2019. DÀr framgÄr det att en inte obetydlig andel (190 av 507) Àr fÀllda för brott. De flesta gÀller brott mot knivlagen och misshandel. Men ocksÄ hets mot folkgrupp, olaga hot och vapenbrott. Omkring 17 individer har identifierats fÄtt paramilitÀr trÀning i bland annat Ryssland, Tjeckien, Polen och Bulgarien. Fortsatt bevakning av dessa Àr nödvÀndig.
PÄ mÄnga hÄll i Sverige finns avhopparverksamheter för nazister, och andra extremister. NÀr nÄgon vill lÀmna en högerextrem gruppering Àr det bra om samhÀllet kan ge avhopparen verktygen att finna nya sociala sammanhang och försörjning utanför nazistorganisationen. SÄdant kan frigöra mÀnniskor frÄn en destruktiv tillvaro. Skolor och socialtjÀnst mÄste vara bra pÄ att upptÀcka radikalisering bland unga, men ocksÄ omgivning, förÀldrar, syskon och vÀnner har ett ansvar att se till sÄ att mÀnniskor inte halkar in i dessa miljöer.
Men det handlar inte enbart om organiserad ytterhöger. Flera högerextrema terrorister, mÄnga gÄnger pÄ nÀtet av varandra inspirerade, har gjort sig skyldiga till brutala masskjutningar och seriemord. I Sverige har det handlat om den sÄ kallade Lasermannen som sköt elva personer, varav en dog, i Stockholm 1991-1992 och Peter Mangs terrorisering av Malmös invÄnare 2008-2009. Men ocksÄ skolattacken i TrollhÀttan 2015. Internationellt finns det mÄnga fler, dÀr Anders Behring Breiviks mord pÄ 77 personer pÄ norska UtÞya 2011, Àr en av de mer kÀnda.
Senast i veckan dömdes en högerextrem man för moskéattacken i Christchurch, Nya Zeeland till livstids fÀngelse för mord pÄ ett femtiotal moskébesökare.
Det finns en risk för fler attacker av denna typ ocksÄ i Sverige, enligt redaktören Magnus Ranstorp. PÄ nÀtet sprids högerextremt material, inte sÀllan förklÀtt till humor, och flyttar grÀnserna för vad som Àr ett acceptabelt sÀtt att tala om mÀnniskor. Ett förhÀrdat sprÄkbruk dÀr muslimer, homosexuella och minoritetsgrupper utmÄlas som tÀrande och skadliga riskerar leda till avhumanisering, och sÀnker tröskeln för vÄld mot dessa.
IdéförestÀllningen att Europa Àr under belÀgring av islam delas med flera europeiska ytterkantspartier. Sverigedemokraterna Àr ett av de partier dÀr detta Àr del av deras idévÀrld. Bland annat har tidigare rÀttspolitiska talesperson Kent Ekeroth, partisekreterare Richard Jomshof och partiledaren Jimmie à kesson utmÄlat muslimer som ett hot mot Sverige. SÄdant gör avtryck i det politiska samtalet och samhÀllet.
DÀrför Àr det viktigt att dessa rörelsers material inte sprids och sprÄkbruk inte anammas. I det har alla ett ansvar, men i synnerhet politiker. Av det följer att inte stÀlla sig i beroendestÀllning till partier med extremt tankegods.
