Den flitigt odlade myten om den "tappade kontrollen"

Landshövdingen, som var justitieminister 2006-14. Nej, det var inte heller Beatrice Ask (M) som vållade skjutningarna genom att som minister "tappa kontrollen". Men klart är att hon uträttade avsevärt mindre än sin efterträdare, mot den narkotikadrivna ligabrottslighet som då frodades och bredde ut sig.

Landshövdingen, som var justitieminister 2006-14. Nej, det var inte heller Beatrice Ask (M) som vållade skjutningarna genom att som minister "tappa kontrollen". Men klart är att hon uträttade avsevärt mindre än sin efterträdare, mot den narkotikadrivna ligabrottslighet som då frodades och bredde ut sig.

Foto: Bertil Ericson/TT

Lördagskrönika2022-08-27 05:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En del yrkeskriminella har fått det bekvämt. Ensidigt riktas uppmärksamheten mot dödsskott inom och mellan knarklangarligor på lägre nivå, nära gatuplanet.

Polisen blir upptagen. Nyhetsförmedling och politik glor åt samma håll. Det blir gynnsamt för bovar med andra signalement – som stjäl, bedrar och langar utan att dra blickarna till sig med automatvapen.

Politiska mord finns också, och sådana som eldar upp hatet som eggar dessa våldsmän. Norge är på senare år mest drabbat i norra Europa. Men i Visby var det nyligen ett politiskt knivmord, med en läkare som offer och en högerextremist som gärningsman.

Det har nu kommit fram att den mördaren också avsåg att döda Centerpartiets partiordförande Annie Lööf. Hon är en av måltavlorna för yttre högerns hat och hets på nätet. 

Säkerhetspolisens personskydd har stärkts. Men hotbilder finns, från främmande makt och inhemska extremister. Det finns mycket att vara vaksam mot, med rötter på annat håll än i de stadsdelar nästan all agitatorisk högljuddhet riktas mot.

Ligorna, där skjutningarnas gärningsmän och offer oftast ingår, lever av brott, främst handel med narkotika. Den kräver småskalig försäljning, till kunder från många slags stadsdelar och skilda samhällsklasser.

Sådana ligor har över längre tid kunnat etablera sig med grepp om enskilda stadsdelar och otrygghet på en del gator och torg i flera städers cityområden. Detta har varit möjligt därför att polisens och politikens uppmärksamhet länge riktats åt annat håll än småskalig langning.

Det pågick långt före 2014. Att det skulle uppstått när någon sedan dess ”tappat kontroll” är en propagandaformel. Den har dålig grund i verkligheten.

Regerings- och riksdagsaktiviteten med straffskärpningar, tvångsmedel och annan lagstiftning blev långt större efter 2014. En belysande sammanställning finns i Gängbrottsutredningen, ledd av förre riksåklagaren Anders Perklev. Denna mycket innehållsrika utredning är grunden för en lagrådsremiss som nu är klar och snart lär leda till riksdagsbeslut.

I utredningen finns en uppräkning av andra kriminalpolitiska lagstiftningsärenden av betydelse för gängbrottslighet och liknande. Där nämns en proposition från 2010, och tolv under åren 2015-18. Därtill kommer något halvdussin lagrådsremisser och andra lagstiftningsförberedelser som var på gång 2019.

Justitieminister 2006-14 var Beatrice Ask (M), nu landshövding i Nyköping. Därmed inte sagt att ligornas framväxt var hennes fel. Men jämfört med Morgan Johansson åstadkom hon avsevärt mindre.

Bilden är dock komplicerad, även de åren. Justitieministern och departementet försökte få en straffskärpning för grövre våldsbrott, men möttes av att domstolar drog åt motsatt håll.

Värre var att Moderaterna kom till kanslihuset med ett projekt att försvaga Tryckfrihetsförordningen, och att de, klandervärt nog, fick med sig de tre andra regeringspartierna på utredningsdirektiven. Det avstyrdes dock så småningom av ledamöter i den parlamentariska utredningen. 

Huvudfokus de där åren låg på polisens centralisering. Den var inte politiskt omstridd. Men omorganisationen ställde till väldig oreda i åratal. Gängen fick mer utrymme att bre ut sig – med följder som senare visat sig.

Det fanns dessutom, då och tidigare, delade uppfattningar bland polischefer. Vilket intresse skulle man ha för småskalig langning? Skulle särskilda narkotikaspanare fortsätta att hålla efter den? Ligorna fick vara ganska ostörda på många håll. 

Högsta Domstolen lade lök på laxen med en markant sänkning av strafftiderna för många grövre narkotikabrott. Delvis gick det ut på mer hänsyn till annat som gjorde brotten grova – och mindre till mängden som smugglats eller sålts. Effekten blev i vart fall en tydlig lindring, och en minskad risk för ligorna.

Den så kallade mefedrondomen, kritiserad bland annat i Eskilstuna-Kuriren, kom 2011. Beatrice Ask ingrep inte med lagstiftning, även om utredning tillsattes. Fem år senare, efter regeringsskiftet, kom den viktiga lagändringen om synnerligen grovt narkotikabrott.

I Anders Perklevs utredning och i lagrådsremissen finns ett förslag som nu snart går till riksdagen, oavsett valresultat, om ett sexmånadersstraff som minimum vid all befattning med narkotika som är avsedd att försäljas. Detta stärker i hög grad polisens förutsättningar att mer verkningsfullt ingripa mot ligorna som säljer på gatan eller på postorder – eller levererar hem till kunder i inte alls ”utsatta” stadsdelar.

Så varje gång ni hör orden ”tappat kontrollen”. Minns att de är vilseledande!

Dessutom: lägg märke till hur de som tar till de största orden om ”tappad kontroll” så ytterst sällan säger något som kan kännas oroande eller störande för dem som med sina pengar till flum och drogande håller liv i ligorna.