Amerikanernas sorti är en fara för afghanerna

Lördagskrönika 24 april 2021 05:14
Detta är en ledarkrönika. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Joe Biden sätter punkt för snart två årtionden av USA:s militära närvaro i Afghanistan. Den soldatstyrka som 2011 var på omkring 100 000, är i dag på 3 500. Och från och med maj ska kvarvarande militärer börja återvända hem. Nato-ledda styrkan, där bland annat ett dussintal svenskar ingår, följer exemplet. Slutdatum är det symboliska 11 september i år.

 

Amerikanernas intåg i Afghanistan genomfördes till skillnad från Irakinvasionen, inte under falska premisser. Efter Sovjetunionens krig i Afghanistan, och påföljande inbördeskrig, intog talibanerna Kabul och inrättade sitt hårdföra emirat. I landet fanns det träningsläger för terrorister. Afghanistan var en fristad för flera jihadistgrupper, däribland den av Usama bin Ladin grundade al-Qaida som låg bakom 11 september-attentaten som dödade tusentals amerikaner.

USA invaderade terrornästet. Talibanerna drevs bort från Kabul och flera andra stora afghanska städer. Usama bin Ladin dödades av amerikanska specialstyrkor i Pakistan.

 

Tillvaron i Afghanistan är svår. Fattigdomen och korruptionen är stor. Brottslighet och narkotikahandel är utbredda. Talibanerna har mycket inflytande i landet, allra mest på landsbygden. Med stöd av utländska trupper kontrollerar den afghanska regeringen omkring hälften av landets yta, resten är omstritt eller styrs av islamistgruppen. Framsteg när det kommer till kvinnors rättigheter finns att visa. Men fortfarande är många flickors tillgång till skola kraftigt begränsad, i synnerhet i områden som är under talibanstyre. Det är dessutom svårt att bedriva skolverksamhet och mödravård i konfliktzoner.

Det afghanska styret i Kabul är korrupt och demokratin är falsk. Det utländska militära stödet och talibanernas existens har passat president Ashraf Ghanis regering som hand i handske. När fokus läggs på att trycka undan emiratets terrorister kan den afghanska regimens ledare stoppa pengar i egen ficka, och status quo bestå.

Verklig förändring av landet måste komma från afghanerna själva. De problem som härjat Afghanistan i årtionden kan inte lösas enbart med utländsk trupp. Landet behöver gå från fasaddemokrati till verklig sådan. Afghanistanledningen måste också se till så att de kan försvara folket mot extremisternas våld och förtryck.

 

Att bibehålla eller att stärka amerikansk närvaro i Afghanistan är inrikespolitiskt svårsålt i USA. Det är dyrt och riskerar amerikaners liv. Bidens administration hoppas kunna hålla nere terrorhoten i Afghanistan med drönare. Men risken är att konfliktnivån i landet ökar med en amerikansk sorti. 

Afghanistans militära och polisiära styrkor kan på flera håll i landet övermannas av talibangrupper eller lokala krigsherrar. Den av Pakistan uppbackade talibanrörelsen kommer möta milisgrupper understödda av Iran, Ryssland, Indien. Hur det kommer gå i Kabul återstår att se, men ännu ett islamistiskt emirat styrt från huvudstaden ligger i farans riktning.

 

Många fler afghaner kan behöva fly landet. Vissa på grund av kulor och bomber. Andra från djup fattigdom. Homosexuella och religiösa minoriteter lär också i fortsättningen ha det svårt. Kvinnors situation kan också förvärras.

En del av dessa människor kommer fly till närområdet. Pakistan och Iran är två länder med redan många afghanska flyktingar, vissa som bott där i flera generationer. Andra lär fastna hos EU:s grindvakt Turkiet på väg till Europa. De som når fram till EU och Sverige måste då få skydd.

Dessa människor måste få verkliga möjligheter att skapa sig ett nytt liv här och inte fastna i undermåliga grekiska läger.

 

Situationen i Afghanistan väcker också tankar om de unga afghanska medborgare som bland annat kom till Sverige under hösten 2015. De har nu levt i vårt land i flera år, gått i skola och har vänner här. Men för många av dem är framtiden i Sverige fortfarande oviss. Varje förslag om små lättnader för dessa människor i en redan åtstramad utlänningslag möts med motstånd och tjafs, i synnerhet från svensk höger. 

Men också dessa politiker måste så småningom inse att de här unga kommer att stanna. Att verkställa utvisning av så många människor är dyrt och tar lång tid. Det skulle dessutom komma till ett förfärligt mänskligt pris.

Och när allt kommer omkring måste beslutsfattare i Sverige förhålla sig till situationen i Afghanistan. Våldet och förtrycket, som riskerar att fördjupas med det amerikanska uttåget, stärker dessa unga människors skäl att bli kvar i Sverige.

Läs mer!

Alex Voronov: Han har krigat mot Ryssland sedan han var 14

Han har krigat mot Ryssland sedan han var 14

Alex Voronov: Vapenmakt är det enda språk Moskva förstår

Vapenmakt är det enda språk Moskva förstår
Visa fler
Ämnen du kan följa