Det nya året, och den nya mandatperioden, kommer innebära en rad utmaningar för riksdag och regering. Det gängrelaterade skjutvapenvåldet behöver pressas undan. Klimatomställningen måste påskyndas. Stödet till Ukraina och krigets flyktingar ska vara helgjutet. Allt detta, och den hårt pressade ekonomin, måste hanteras. Samtidigt ska inte samhällsproblem av annan sort försummas. Alkoholdrickandet och dess skadeeffekter är en av många frågor som inte får negligeras.
Alkoholens giftighet har varit (ö)känd länge. De medicinska och de sociala skadorna vet vi mycket om. Riskerna för en rad olika sjukdomar ökar med alkoholförtäring. Blodtrycks- och leversjukdomar. Beroende. Risken för cancer av olika slag ökar inte bara vid hög konsumtion, utan också vid måttlig. Barn som växer upp i risk- eller missbruksmiljöer presterar också oftare sämre i skolan, och mår sämre än andra barn.
Politiker, som vill minska våldet i samhällets olika delar bör påminnas om etanoldrickandets följder på brottsligheten. När Brottsförebyggande rådet 2015 studerade relationen mellan några brottstyper och berusning (mellan 2005 och 2013) kunde man se att över hälften av gärningspersonerna varit berusade av alkohol eller andra droger. Sambandet för vissa brottstyper är extra tydliga: 62 procent av misshandelsfallen, 52 procent av hoten och rånen samt 55 procent av sexualbrotten.
Det mänskliga lidandet är det stora. Men kostnaderna för allt detta i samhällsekonomin och de offentliga finanserna är inte små. I sådant som betalas i skatt till socialtjänst, polis, domstol, sjukvård. Men också i förlorad produktivitet i näringslivet.
Därför är det ju glädjande att se hur alkoholförtäring bland skolungdomar i Sverige gått kraftigt ned de senaste två årtiondena. I början av 2000-talet var det åtta av tio niondeklassare som druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Numera är det nästan fyra av tio enligt den senaste mätningen av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). I den vuxna befolkningen är trenden inte lika stark. Det dricks nästan lika ofta nu som för 20 år sedan, men den totala mängden alkohol som konsumeras per tillfälle och år har sjunkit en del. Det är en utveckling värd att hålla i.
Men det sker inte per automatik. Det är ett resultat av lagstiftning, utbredd kunskap om alkoholens konsekvenser och människor som gjort olika sorters livsstilsval.
Därför är det bekymmersamt att det finns de som undergräver eller ifrågasätter den svenska alkoholpolitikens viktiga redskap, alkoholmonopolet och alkoholskatten. Systembolaget erbjuder ett brett utbud och god service samtidigt som konsumtionen och dess skador begränsas. Det ger ofta även mindre och lokala bolag tillgång till en större marknad än de annars hade haft tillgång till. Alkoholskatten täcker visserligen inte alla förluster i samhällsekonomin eller i de offentliga finanserna, men accepteras av många. Angriper man dessa verktyg riskerar tidigare framgångar vändas till nedgång.
De Moderatpolitiker som nyligen gnällde på att regeringen fått igenom högre skatt på bland annat alkohol i riksdagen borde därför sansa sig. Visst är det anmärkningsvärt att finansminister Elisabeth Svantesson (M) försvarar det som hennes partikollega och numera finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) kritiserade S-regeringen för senast i våras. Men folkhälsan borde väga tyngre för dem som annars säger sig vilja ha ett gott näringslivsklimat.
Nyligen motionerade också några Sverigedemokrater i riksdagen för Systembolagets avvecklande. Det kommer ju inte bli verklighet, i alla fall inte den närmaste tiden. Men för sörmlänningarnas del kan det vara värt att veta att bland dessa signaturer fanns Adam Marttinens, SD-riksdagsledamot för Sörmland. Även några centerpartister går på en liknande linje.
Förrädiskt är också motionerna och förslagen om gårdsförsäljning. I praktiken öppnar dessa förslag upp för viss flaskförsäljning på den egna produktionsplatsen oavsett om det är landsbygd eller stad. Detta har både riksdagsledamöter från Centerpartiet och Moderaterna föreslagit. Det riskerar också bryta upp Systembolaget på EU-väg. Det är inte värt det. Därför behöver dessa politiker släppa denna fråga och gå vidare.
Även individer kan göra skillnad för sig själv och andra. På nyårsfiranden och andra festligheter kan det vara klokt att tänka på hur mycket och när man dricker. Kanske kan man varva öl eller vin med vatten eller annat alkoholfritt. Andra behöver överväga de ideal om nykterhet som både Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren grundades på och sedermera byggt vidare på. Då hängde det tätt samman med idéer om demokrati, folkbildning och frihandel. Men också att individuellt handlande kunde lyfta människor och landet ur social och ekonomisk misär.
Avslutningsvis inför nyår: Fippla inte med raketerna om ni druckit alkohol. Hellre att det inte blir något raketskjutande än att ni behöver hamna på akuten.
