I mitten av mars 2020 var pandemin ett faktum. De som kunde jobba hemma uppmanades att göra det. Distansarbetet blev det nya normala för många.
Och även när vi började gå tillbaka till jobben igen verkade det som om det skulle förbli så. Enligt en undersökning från Trygghetsrådet 2022 hade varannan arbetsgivare i privat sektor gjort om reglerna så att fler medarbetare skulle få möjligheten att jobba någon annanstans.
Medarbetarna nappade och tog tillvara på möjligheterna. En färsk undersökning från Sveriges Ingenjörer visar exempelvis att ingenjörers avstånd till arbetsplatsen har ökat med nästan en mil på några år. Numera har var nionde ingenjör mer än tio mil till sitt jobb – och det är de ökade möjligheterna till distansarbete som uppges ligga bakom förändringen.
Att låta arbetstagarna bestämma mer över den egna arbetstiden ligger också i linje med det tillitsbaserade ledarskapet som var särskilt i ropet under pandemiåren.
Men mer frihet under ansvar är inte bara positivt och trevligt. Det finns också utmaningar och problem.
Distansarbetet ställer högre krav på chefernas förmåga att leda och följa upp medarbetarnas arbete.När de anställda inte träffar sina kollegor på jobbet minskar även samspelet och de spontana samtalen, vilket riskerar att bidra till minskad kreativitet.
Det kan även vara svårt att säkra att de anställda mår bra. På jobbet märker man om någon är stressad för jämnan, om någon är ledsen, alltid är sen varje måndag eller regelbundet luktar sprit.
Videomötenas inbyggda filter kan effektivt dölja stora problem hos den enskilda medarbetaren.
I en tid då cyberangreppen blir allt vanligare är det också svårare att säkra systemen när medarbetarna kan koppla upp sig på osäkra nätverk.
Allt detta kan vara skäl till att pendeln nu börjar slå tillbaka. Arbetsgivare som tidigare tillåtit och till och med uppmuntrat distansarbete börjar nu ställa krav på ökad närvaro på jobbet. Flexibiliteten minskar, reglerna blir alltmer rigida.
Men vissa arbetsgivare nöjer sig inte med det. De vill ha ännu mer koll. Fackförbundets Akavia skriver i sin tidning (# 23) om det ökade intresset att digitalt övervaka de anställda med hjälp av så kallad ”bossware”
Den snabba teknikutvecklingen gör det numera möjligt för arbetsgivare att samla in stora mängder data om sina anställda. I dag finns exempelvis tekniken att logga tangenttryckningar och mäta antalet musklick, spåra chattmeddelanden och mejl, ta skärmdumpar, spåra hur mycket tid de anställda lägger på att läsa digitala dokument och följa närvaron i digitala möten.
Trots att tekniken och intresset finns är det ännu så länge ingen – vare sig myndigheter, forskare eller fackförbund – som vet om, och i så fall i vilken utsträckning, som arbetsgivarna faktisk övervakar sina anställda. Men de flesta är ändå överens om att det är på gång på kontoren.
Ett tecken på detta är att det redan sker i andra länder. Enligt en artikel i New York Times övervakar merparten av de största amerikanska arbetsgivarna sina medarbetare i någon form. Bland andra har Microsoft haft ett internt mätverktyg som lät cheferna följa och sätta poäng på de anställda utifrån deras aktivitet på till exempel videomöten och eller i e-postprogrammet. Efter protester skrotades individkopplingen, men mätningen sker.
Det finns även andra exempel – även här i Sverige. Akavias tidning skriver exempelvis om Astra Zeneca i Södertälje, som sedan årsskiftet kontrollerar att de anställda är på kontoret minst tre dagar i veckan genom att följa hur ofta de kopplar upp sina datorer till företagets nätverk.
Man kan kalla det en stämpelklocka för 2010-talet.
Inom andra branscher är övervakningen redan mer etablerad. En färskt rapport från Transport visar att kontrollerna av deras medlemmar har ökat de senaste fem åren. Många anställda realtidsövervakas på arbetsplatserna. Det kan handla om chauffören som lokaliseras via ett gps-system och som blir uppringd när hen avviker från rutten för att gå på toaletten. Lagerarbetarens rörelser som kartläggs och utvärderas via plocksystemet och kameror som används för att övervaka vad de anställda gör.
I dag är rättsläget inte helt klart, vilket både Transport och Akavia konstaterar. Det finns därför ett behov för regeringen att se över reglerna illa kvickt.
Under tiden bör du som anställd följa rådet från Andrei Sabelfeld, professor på Chalmers: Var försiktig. Utgå från att allt du gör på din dator eller telefon kan övervakas av din arbetsgivare.
Emma Wange är politisk redaktör för Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning (oberoende liberal)