Ingen valrörelse är den andre lik. Politiska frågor prioriteras om och partiföreträdare byts ut. Kvar är dock viljan till att väcka engagemang för politik, samhälle och inte minst – demokratin.
Men inte alla är lika taggade på att gå till valurnorna. Vissa ligger istället på sofflocket. Många har nog hört ursäkterna till röstskolkandet på jobbet, gymmet, middagsbordet, festerna. För en övertygade demokrat är det lika frustrerande varje gång. Varje person är givetvis fri att avstå, och bör också vara så. Men för att möte denna uppgivenhet – här är några motargument som kanske kan motivera en och annan till att pallra sig till vallokalen.
"Inget parti tycker som jag", så låter det ganska ofta. Så är det – inte bara inför EU-valet. Ingen, eller ytterst få människor, kan skriva under på allt ett parti står för. Till och med bland partiets medlemmar finns en mängd olika åsikter och uppfattningar. Ändå har de valt att engagera sig i ett parti. Så får det också vara. Medlemmarna, även de i toppskikten, behöver däremot samla sig kring en rad centrala idéer som är vägledande för partiet i sitt politiska arbete. Ofta är detta sprunget ur ideologi eller som motkraft till en viss sorts samhällsförändring – om detta kommer människor ha många olika åsikter om. Det hör det demokratiska samtalet till.
Som väljare får man alltså räkna med att man inte kan få en representant i riksdag, fullmäktige eller EU-parlamentet, som håller helt med en själv. Välj ett par frågor som är särskilt viktiga för dig. Försök sedan få en bild av vilka partier och politiker som står för de, enligt dig, bättre lösningarna. Det är en bra start. Kanske kan en valkompass hjälpa till på traven.
"Min röst gör ingen skillnad". Det gör den. Din röst gör lika mycket skillnad som din grannes, eller dina föräldrar, eller dina vänners. Tillsammans med andra kan man åstadkomma önskvärda förändringar, genom att välja vilka partier och politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet.
Av 2019 års röstberättigade svenska befolkning röstade nästan 4,2 miljoner i förra EU-valet. Det betyder att 3,4 miljoner svenskar avstod ha lagt sin röst, ja då hade det med stor sannolikhet förändrat sammansättningen av den svenska representationen i EU. Bara i Katrineholm och Vingåker var det mer än sammanlagt 16 000 som röstade – men nästan lika många, 15 000 avstod.
Dessutom: Den som låter bli att rösta lägger man ännu mer makt i händerna på andra människor, istället för att själva försöka påverka världen i en riktning man tror är bättre.
"Jag är inte tillräckligt insatt". Personer med stor och relevant kunskap kan ge politiker och andra beslutsfattare råd om vad vilka åtgärder kan resultera i, eller vad forskningen säger om ett särskilt område. Samtidigt är det inte bara experter som ska ha beslutsrätt över vår framtid. Medborgarna kan, om de bara vill, sätta sig in i en fråga och ta till sig kunskap från forskare, myndigheter och politiker för att bilda sig en egen uppfattning och åsikt. Välj ett område du känner starkt för – börja där.
Nu biter inte dessa argument på alla. Och så får det vara. Folk måste få avstå från att rösta, om det är så de känner.
Sverige har ett förhållandevis högt valdeltagande i både våra inhemska val och till EU-parlamentet. Men att det finns människor som upplever att de saknar förmåga att påverka politiken, eller att de skulle vara för okunniga, tyder på att mer kan göras för att fördjupa den svenska demokratin.