Charlotte Prennfors, kommunstyrelsens ordförande (M), har en rejäl utmaning framför sig.
I Vingåker är kostnaderna per invånare större än genomsnittskommunen i Sverige medan skatteintäkter per invånare länge har legat under rikssnittet. Det är ett recept som allt som oftast resulterar i en svag ekonomi.
Det som tillför problem till ekvationen är också den minskande befolkningen. Stänger man gränsen, släcker lampan och låtsas som att ingen är hemma så är det inte märkligt att befolkningen inte längre växer i samma takt. I många orter, däribland Vingåker, börjar den till och med minska i stället. Med ett vikande befolkningsunderlag blir det svårt för kommunen att klara av sina grundläggande uppgifter. Så är systemet designat, det är tuffare att få kommunens budget att gå ihop på sista raden om befolkningen inte växer.
I Vingåker har man börjat titta på vad man kan skära bort i den kommunala verksamheten för att rädda ekonomin. Kommunstyrelsens ordförande Charlotte Prennfors (M) varnar kommuninvånarna för att det väntar en kalldusch kring hörnet.
”Folk måste förstå att vi levt över våra tillgångar i många år i den här kommunen och räddats av olika statliga bidrag på sista raden, pengar som vi inte längre kommer att få. Våra barn ska givetvis få en bra utbildning och vi ska ta hand om våra äldre på bästa sätt, men vi kanske måste dra ner på annat som är mer av karaktären "grädden på moset". Läget är väldigt allvarligt” säger hon till Kuriren.
Frågan är hur stor skillnad nedskärningarna gör på lång sikt. Oavsett om man slutar klippa gräsmattor och städar lite mindre i kommunens byggnader så kommer man inte ifrån faktumet att ekonomin också fortsatt kommer se dyster ut. Det är en demografisk verklighet. Faktumet att man skär ner gör ju också kommunen mindre attraktiv att bo i. Om gräsmattor och lokaler ser dåligt omskötta ut samtidigt som skolor läggs ner så minskar incitamenten att flytta dit, eller stanna kvar. Det är paradoxen, nödvändiga nedskärningar idag som leder till ännu sämre förutsättningar imorgon.
Lösningen behöver alltså vara större än bara nedskärningar. Man måste titta på andra strukturella problem. Att börja samarbeta mer med andra kommuner för att få ner sin egen kostnader är en väg som många mindre kommuner väljer att gå, där borde också Vingåker lägga sitt fokus. En lösning som tittas på gång på gång är kommunsammanslagningar.
Ekonomiska problem är inte unikt för Vingåker, det krävs stora förändringar för att få budgeten att gå ihop
Sammanslagningar har helt klart sina fördelar, genom att bli en större kommun kan du vaska fram både kompetentare förvaltning och tjänstemän, du får stordriftsfördelar och har en helt annan budget att röra dig med. Men det finns också orosmoln. Anledningen till att vi har kommuner till att börja med är för att beslut ska fattas så lokalt som möjligt av människor besluten berör. Men det viktigaste måste ändå vara att leverera den service man är skyldig sina medborgare, allt annat är sekundärt.
För att svara på frågan i rubriken, nej, det är inte dags att lägga ned Vingåker. Men precis som allt fler småkommuner runt om i Sverige så behöver Vingåker komma på nya lösningar för att kunna leverera service till sin krympande befolkning, även i framtiden.