Då måste det också finnas lärare i ämnen som behövs för att förstå miljö. I Sörmlands läns alla grundskolor fanns 2016 bara 25 biologi- och 25 kemilärare på högstadierna. I länets gymnasier var de 13 respektive 11, och därtill 15 i naturkunskap. På denna lilla skara vilar ansvaret att förklara och lära ut mycket av grunderna för det som behövs för att vara en kunnig medborgare och en medveten konsument. Men många av dem närmar sig pension, andra är inte behöriga. En del slutar av andra skäl. Det är konkurrens om arbetskraft med naturvetenskaplig utbildning.
Skolverket har gjort prognos över hur många lärare landets skolor kan väntas behöva rekrytera de tre närmaste femårsperioderna, där den första är 2017-21. Fram till och med 2021 kommer grundskolorna i Sörmland att behöva anställa 11 biologi- och 11 kemilärare, alltså 44 procent nya inom fyra år från nu.
För gymnasiet ges inte motsvarande prognos – de är så få att osäkerheten blir för stor. Men för gymnasierna i hela landet beräknar Skolverket att det fram till 2021 behövs så många nya biologilärare att det motsvarar 34 procent av tjänsterna 2016. För kemi beräknas det vara 31 och för naturkunskap 34 procent.
Det behövs långt fler lärarstudenter med utbildning i dessa ämnen. Det som sattes igång för några år sedan i fråga om mer konkurrenskraftiga löner behöver fortsätta så att det gör större verkan. Annars förfaller undervisningen i de här viktiga ämnena, jämfört med dagens nivå. Att pensionssystemet numera uppmuntrar och inte motverkar att lärare och andra går i pension senare än vid 65 är viktigt, även för skolans miljöämnen.
Läget i skolans personalförsörjning blir mer gripbart när man ser på vissa ämnen i ett enda län. Men det handlar om nästan alla slags lärare, och likheterna mellan landets olika delar är mycket större än skillnaderna. För hela Skolverkets längre prognosperiod ligger Sörmland högst i nyrekryteringsbehov. Vad gäller det akuta fram till 2021 är Sörmlands 44 procent ungefär samma som i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län, men högre än i bland annat Östergötland och några Norrlandslän.
Men det handlar också om behov att förbättra prestationer, och den uppgiften är inte densamma överallt. I de öppna jämförelserna från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) jämförs på några punkter kommunerna (både kommunala och fristående grundskolor) utifrån en modellberäkning som ska ta hänsyn till hur de socioekonomiska förhållandena påverkar svårigheten i skolans uppgift.
Det slående där är hur Eskilstuna de senaste fyra åren legat ett stycke bättre än förväntat enligt modellen, och det gäller både elever som klarat kraven i alla ämnen, meritvärdet och behörighet till åtminstone gymnasiets yrkeslinjer. Strängnäs ligger sämre, med svagt nedåtgående tendens.
Katrineholm har i ett par av jämförelserna fått en viss förbättring de senaste åren, men Flen har förbättrat sitt läge mer och även Vingåker har gått åt rätt håll, särskilt vad gäller meritvärde. Av de fem kommunerna är det i Katrineholm som SKL:s beräkningar tyder på störst förbättringsbehov. Det säger också något om vikten av att få lärare att ta jobb iSörmland i allmänhet, ochKatrineholm i synnerhet, i ett läge där kommuner kommer att tävla om att få anställa.