Sedan 2019 har antalet A-traktorer fördubblats. I takt med ökningen av antalet fordon, och de som kör dem, har också kritiken vuxit. Främst riktas kritik mot att A-traktorerna stoppar upp trafiken då de enbart får köras i 30 kilometer i timmen. Bilister blir irriterade när de hamnar bakom en A-traktor, får lov att bromsa in och under en tid köra i samma sakteliga hastighet. Och skrålar hög musik gör de också, alldeles för ofta, tycker många.
Då och då sker även olyckor, inte sällan genom att bilister kör in i A-traktorer. En sådan olycka inträffade på 55:an i november förra året. Tack och lov överlevde alla inblandade. Johanna Eriksson är mamma till föraren av A-traktorn. Hon sa i samband med olyckan att vanliga bilar inte visar hänsyn i trafiken, kör vårdslöst, på tok för snabbt och inte håller avståndet (Kuriren, 22/11 -23).
Det är allvarligt. ”De gestikulerar, hytter med näven och svär åt EPA-förarna. Jag tycker att det har blivit ett tråkigt klimat”, sa hon till Kuriren. Eriksson är långt ifrån ensam om att vittna om den negativa inställning många bilister uppvisar gentemot A-traktorerna och dess förare.
Det är en tråkig inställning. Och dum. Vad kritikerna dessutom missar är de fördelar som A-traktorerna faktiskt innebär för dagens ungdomar. Och för samhället.
Att ungdomar överhuvudtaget engagerar sig i något är en vinst för hela samhället. Det spelar ingen roll om de meckar med sina traktorer, om de kör dem eller om de står på en parkering och jämför fälgar. Eller för all del, spelar lagom hög musik. Vore det bättre om de ägnade sig uteslutande åt skärmar? Eller busstreck? Sådana som kanske leder till någonting värre än så? Såklart inte. Det tycker nog ingen.
En annan fördel är trafikvett. Troligt är att de mest aktiva lär sig trafikreglerna utan som innan, något som är positivt även det. Varje år omkommer omkring 200 människor i trafiken, tusentals skadas. Mängdträning i 30 kilometer i timmen borde vara en ypperlig väg till att bli en säker förare.
Att kollektivtrafiken inte är den bästa i vare sig Katrineholm som Vingåker kan de flesta enas om. Även här kan A-traktorn fylla en funktion, nämligen genom att fungera som ett komplement. Ett som gör att ungdomarna faktiskt kan ta sig till olika platser och – återigen – engagera sig i något annat än att sitta hemma. Kanske se den där nya filmen som visas på Cinema 3?
I Forskningsrådets rapport för hälsa, arbetsliv och välfärd skriver man om fritidens betydelse för ungas psykiska hälsa. Man tar bland annat upp att brist på tillgänglig transport kan bli ett hinder för unga i förhållande till fritid, och att: ”sambandet mellan ungas fritid och psykiska hälsa är centralt, det vill säga att vikten av att ha en meningsfull fritid är av stor betydelse för ungas psykiska hälsa.”
Utanförskap och psykisk ohälsa är en av vår tids stora utmaningar. I dag drabbas nästan 20 procent av våra ungdomar av psykisk ohälsa (Unicef, 27/06, 2023). Kan A-traktorerna vara en av flera bidragande faktorer till att ungdomar faktiskt känner sig mindre ensamma, att de möts och engageras, så finns det en möjlighet att även den motarbetas.
Om priset vi får betala för denna potentiella möjlighet är att sakta in några hundra meter så gör vi självklart det. Och vi bör kunna göra det med glädje i stället för med hyttande nävar.