För en tid sedan kom det för många oväntade beskedet att Fotografens café och bistro läggs ner nästa år. Det är tråkigt. Fotografens, som får ses som en av de finare restaurangerna i stan, har lockat många katrineholmare genom åren.
Inte minst har restaurangen stuckit ut med anledning av de många temakvällar man anordnat. Fotografens har varit en verksamhet med både kreativitet, driv och stor kunskap inom sitt område.
För Kuriren berättar krögarna att diskussionen pågått länge om vad som ska göras för att öka lönsamheten, men det har inte räckt. Den 31 maj lägger därför restaurangen ner.
Fotografens är inte den ena restaurang som går samma öde till mötes. I början av november kunde Kuriren även avslöja att Nordiska museet sagt upp arrendeavtalet med Tommy Myllymäkis bolag Mat i Julita AB efter 17 år.
Julita gård är som bekant en av Plus Katrineholms medlemmar. Destinationsbolagets vd Jakob Jansson säger till Kuriren att det är något förvånande att Myllymäki sagts upp, men tror samtidigt att Nordiska museet har tagit ett underbyggt beslut och har en tanke med det. Må så vara. Faktum kvarstår dock att åtminstone en av restaurangerna stänger på grund av att lönsamheten inte varit tillräcklig.
Att klaga är enkelt. Det kräver ingen som helst ansträngning att oja sig över att det är trist när saker och ting slår igen, som i Fotografens fall. Det gäller restauranger och andra verksamheter. Många vill ha dem, men nyttjar dem inte. Och nyttjar man dem inte så bidrar man inte till dess fortsatta existens. Svårare är det faktiskt inte. Med facit i hand kan vi konstatera att klatrineholmarna inte stöttat Fotografens tillräcklig för att verksamheten ska kunna vara kvar.
Visst kan man tycka att det är tråkigt, absolut. Men var och en som ojar sig bör även fråga sig: vad gjorde jag för att stötta verksamheten? Kanske drog du ditt strå till stacken? Eller inte alls?
Kommunens näringslivschef Magnus Runesson menar att det finns en brist på matkultur i Katrineholm som gör det svårt för krögarna. ”Vi behöver träffas mer ute, vårt centrum är ju vårt vardagsrum”, säger han till Kuriren (19/11). Det är faktiskt sant. I digitaliseringens tid är det viktigare än någonsin att de offentliga rum som fortfarande finns faktiskt fortlever.
På frågan hur Runesson i rollen som näringslivschef arbetar med kroglivet i staden säger han: ”Vi försöker skapa ett centrum som är attraktivt, några exempel är de satsningar vi gör med Triangeln och byggprojektet på Stortorget. Vi har ju bland annat Citysamverkan där vi försöker göra det vi kan för att fånga upp de synpunkter och behov som finns. Kommunen satsar på att bygga om centrum, man lägger 15 miljoner på att bygga om torget så man kan inte säga att det inte händer saker i centrum.”
Att kommunen arbetar för ett levande, varierat och i synnerhet attraktivt centrum är viktigt. Men minst lika viktigt är att katrineholmarna stöttar det som finns – om man vill att det ska fortsätta.