Järvenskolan har i dag strax över 1 000 elever. I bästa fall äter 900 av dem skollunch. I bästa fall? Jo, du läste rätt. ”När det är som sämst kan det vara 400 – 500, det beror på vad det är för mat”, säger skolans kökschef Michael Mena till Katrineholms-Kuriren.
Att eleverna inte äter är katastrofalt. Det är även något som både vårdnadshavare och skolans personal måste ta på allvar. ”Det som är så tråkigt är att man inte tar mat för att mätta sig, utan allt måste vara så gott. Annars äter man inte”, säger Mena.
Jo, du läste återigen rätt.
Var ska jag ens börja?
Att äta är en förutsättning för att få energi, vilken i sin tur är nödvändig för att klara de utmaningar som skolan ställer på eleverna. Förstår inte eleverna detta själva är det de vuxnas ansvar och tillika plikt att informera och få dem att förstå.
Vi kan bara gå till oss själva. Skulle vi klara en intensiv arbetsdag utan något som helst bränsle? Knappast. Eller går, det gör det ju. Vi dör inte. Men är vår koncentrationsförmåga densamma? Knappast. Vi presterar långt ifrån så bra som vi skulle ha gjort om vi hade matat kroppen med energi och goda förutsättningar.
Det borde vara självklart även för eleverna.
Är det bortskämdhet som gör att man ratar skolmaten och hellre är utan än petar i sig något för att hålla sig mätt? Varje dag finns flera rätter inklusive en ordentlig salladsbuffé att välja på.
Tyvärr tror jag därför att det är så i många av fallen. Daltande föräldrar har låtit barnen bestämma och därmed gjort dem bortskämda. Har man handlat i ondo? Visst inte, tvärtom. Men i längden har man gjort både sig själva och barnen en riktig björntjänst.
Enligt skolkurator Sofie Dahl kan elevernas ratande av skollunchen även handla om grupptryck. Det kan jag själv se bland mina jämnåriga. En del följer hellre den större skaran än går sin egen väg, oavsett vad det gäller.
Men grupptryck får inte vara anledningen till att elever väljer bort skolmaten och därmed går omkring hungriga och i förlängningen inte har samma förutsättningar för att kunna ta in information – och prestera.
Det är vuxna – vårdnadshavare och lärare – som måste föregå med gott exempel. Vi måste stötta våra barn och unga. Vi måste ge dem de bästa förutsättningarna för att kunna nå goda betyg i skolan. Att få dem att äta skollunchen är en viktig del i detta.
Svenska elever bör även få upp ögonen för hur bra de faktiskt har det. Hur många länder i världen är det som erbjuder eleverna gratis skollunch? Ofta en som består av flera alternativ, dessutom.
Jo, ynka två. Sverige och Finland.