Miljöorganisationen WWF har en guide, vars syfte är att vägleda konsumenter om hur miljö- och klimatvänlig olika sorters mat är. Denna ger grönt, gult och rött ljus på olika råvaror efter miljöpåverkan. Förra veckan släpptes en ny sådan guide för kött och ost. Den får alltid en del uppmärksamhet. Matens, och kanske särskilt köttets, klimatpåverkan har blivit ett ovanligt hett diskussionsämne. 

Mat väcker känslor. Efter några decennier med fokus kring hur maten påverkar vår hälsa, och kanske särskilt vår vikt, har nu miljöaspekten införts som ny besatthet. Oberoende av sakfrågan är det värt att hålla i åtanke att tendensen att bli mer fästa vid matens skadeverkningar än det avslappnade lustfyllda ätandet är något rätt problematiskt. 

Både frågan om hur maten påverkar vår hälsa och vår miljö är viktiga, men vi behöver också vara försiktiga med vår relation till mat och den effekt det kan ha på människors psykiska hälsa. Ätstörda beteenden är osunda oavsett om vi hänger upp den på kroppsvikt eller miljö. 

Maten vi äter har stor påverkan på miljö och klimat. Någon sorts kritiskt öga på detta bör vi ha som samhälle. Men precis som när vi diskuterar hälsa, finns fall där det är väldigt tydligt att en viss typ av mat är negativ och väldigt många fler fall där det är mer komplicerat att dra slutsatser. 

På grund av den miljödebatt vi har i dag får rött kött ofta stå som exempel för en råvara som alltid är bara dålig. Så även delvis i WWF:s guide. Den slutsatsen utgår dock från en förenklad verklighet. Den räknar sällan med att kött kan komma från djur som fötts upp på väldigt olika sätt. Exempelvis räknas ofta nötkreaturs stora behov av dricksvatten som negativt för klimatet. Vattnet antas behövas till odlingar, men i länder som Sverige med mycket regn och många vattendrag är det inte samma problem. 

En annan svår fråga kan vara skillnaden på olika typer av miljönytta. Vi behöver djur som betar för att bevara den biologiska mångfalden i vår natur, även om de kanske också släpper ut växthusgaser. För att inte tala om hur viltkött passar in i den bilden. Det borde exempelvis vara nära negativ klimatpåverkan att äta vildsvin, som annars skulle ha förstört odlingar.

WWF har försökt i sin senaste guide att vara mer nyanserade och medger att olika länders regelverk för jordbruk påverkar hur mycket klimatpåverkan maten därifrån har. Den här bilden kommer sällan ut till allmänheten, där blir bara de enkla budskapen som ”ät inte kött” kvar. Den som bryr sig mer om verkligheten än slagord kan dock lugnt äta kött om man så önskar, så länge det är rätt kött. Det kan kräva att man läser på en del, men det är inte omöjligt. Med maten som med mycket annat, finns det mer nyanser bakom ofta dogmatiska påståenden, än vad många vill låtsas om.

Hanna Marie Björklund är fristående skribent kopplad till centertidningar.