Äntligen blir det lite lättare att andas. Så kände rimligtvis alla de enskilda individer och företagare med lån på bostäder och annat när det stod klart att styrräntan sänks ännu en gång. Det besked som Riksbankens chef Erik Thedéen presenterade onsdagen den 25 september var samtidigt väntat. Styrräntan sänks för tredje gången i år, nu till 3,25 procent.
Thedéen påpekade också att det utifrån hur ekonomin utvecklas ser ut som att man framöver kommer att kunna sänka räntan i en snabbare takt än vad han och Riksbankens övriga direktion tidigare trott. I ett pressmeddelande skriver banken att en sänkning med hela 0,5 procentenheter kan bli aktuell efter något av årets två kvarvarande penningpolitiska möten. Enligt den prognos Riksbanken gjort kan det dessutom finnas utrymme för ytterligare sänkningar under första halvåret 2025.
För alla som de senaste åren kämpat hårt för att hålla näsan ovanför vattenytan i samband med att räntorna skenat var detta ett glädjebesked. Både arbetsgivarorganisationer och fackförbund har gång på gång kritiserat Riksbanken för att hålla uppe räntan för högt för länge. Nu lyssnar de äntligen.
Viktigast är dock nu att även storbankerna följer efter och faktiskt sänker sina bolåneräntor. Den tendens som kunnat skönjas är att man visserligen sänker något, flera banker sänkte till och med boräntan före Riksbankens besked, men till skillnad från vid tidigare års ränteändringar är man inte beredd att följa riksbanken fullt ut utan är betydligt försiktigare.
Kanske kan detta ses som en sund försiktighet i en orolig tid. Samtidigt har den höga räntan (som bankerna därtill gjort enorma vinster på) gjort att Sverige tvärbromsat hårt. För att de ekonomiska hjulen ska börja snurra igen måste såväl konsumtionen som bostadsmarknaden få ny fart. I dagsläget är vi förbi den värsta krisen, men återhämtningen från det ekonomiska mörkerläget går i vårt land här och nu alltför långsamt.
Det senaste räntebeskedet är med det i åtanke en bra början. Men långt ifrån tillräckligt.