Ledare: Digitaliseringens dilemma

Digitaliseringens dilemma
Har du hört talas om företaget Alphabet? Kanske inte, bolaget är knappt en vecka gammalt, men du har troligtvis redan varit i kontakt med det. Sökmotortjänsten Google har stuvat om i sin ägarstruktur, moderbolaget heter numera Alphabet och är en av världens viktigaste aktörer på internet.
Över två miljarder människor är i dag uppkopplade på nätet. De multinationtionella företagen är navet i många internetanvändares liv. Tillgång till internet raderar avstånd, skapar relationer och ger människor tillgång till oanade möjligheter.
Men det finns även problem. Forskaren Jonas Andersson Schwarz pekar på nätverkslogiken: ju fler användare ett nätverk har, desto intressantare är det för andra att gå med. På sikt hotar det konkurrensen och skapar en risk för monopolsituationer. (Sveriges radio 9/8)
Internetföretags dominans och behovet av regleringar är ett återkommande diskussion när det gäller nätet. Det senaste året har striden om så kallad nätneutralitet varit den mest framträdande. Principen är att all trafik som färdas på internet ska behandlas lika. Telekombolag och internetleverantörer ska inte tillåtas ge viss trafik företräde. Streamningföretaget Netflix, vars tjänst kräver snabbare hastighet, har varit motståndare till lagstiftningen.
Tidigare i år satte amerikanska motsvarigheten till Post- och telestyrelsen ner foten för nätneutralitet och röstade för att kategorisera internet som en allmännyttig verksamhet. Även EU:s parter tog ett beslut i början av sommaren. Resolutionen var dock inte lika långtgående som den amerikanska. IT-minister Mehmet Kaplan (MP) beskrev ändå överenskommelsen som en framgång.
Nätneutralitet är en grundläggande princip för att mindre företag ska kunna konkurrera med större giganter på lika villkor. Att större företag kan köpa sig till bättre prestanda i hårt belastade nät skulle snedvrida förutsättningarna.
För trots idén om ett gränslöst internet, finns begränsningar. Kapaciteten i näten brister på många ställen. I Sverige är internettillgången inte säkrad för omkring 900 000 människor som bor i landsbygdskommuner.
Regeringens mål är att 90 procent av landet ska ha tillgång 100 MB år 2020. Bredbandskartläggning 2014 visar att endast 61 procent av alla hushåll och företag uppnår hastigheten.
Enligt Svenska stadsnätsföreningen skulle det kosta omkring 40 miljarder kronor att nå målsättningen, och antydan till tillräcklig satsning finns inte. Det missgynnar tillväxt och företagsamheten.
Den politiska ambitionen med nätet är tydlig. Den nuvarande och föregående regeringen har slagit fast att Sverige ska vara bäst på att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Då gäller det att folk får tillgång till internet. Nätet ska vara neutralt och tillgängligt för alla.