I skuggan av det pågående kriget fortsätter en annan kris, klimatförändringarna, med oförminskad styrka. IPCC, FN.s klimatpanel, släppte i veckan den tredje delen av sin klimatrapport.

Den fokuserar mycket på  kriser som uppstår till följd av den förändring av klimatet vi redan har, exempelvis torka och bränder, vilka riskerar att orsaka sådant som missväxt. Rapporten konstaterar att över tre miljarder människor världen över just nu riskerar att drabbas hårt, bland annat boende i kustområden som översvämmas.  

Vi vet redan att klimatförändringarna är akuta, och att det finns oerhörda risker med att inte globalt göra vad vi kan för att bromsa dem. Men en intressant aspekt  IPCC tar upp i just denna rapport, och som inte alltid nämns lika ofta, är bevarandet av naturområden, ekosystem och biologisk mångfald. Det ökar motståndskraften i naturen för att anpassa sig till, och absorbera, de effekter som klimatförändring får. 

Strandlinjer som är bevuxna av skogar klarar översvämningar bättre. Åkrar och hagar i ett blandat landskap, där det även finns våtmarker, har högre motståndskraft mot torka.  

Biologisk mångfald ställs ibland mot klimatförändringarna – som om vi inte kan få båda samtidigt. Visst finns enskilda fall där en viss art står i motsats till en klimatskyddande åtgärd, och där man får vara beredd att kompromissa. Att vindkraftverk är negativa för rovfåglar är ett av de mest konkreta exemplen. Men i många fall är den konflikt som vissa gillar att måla upp helt onödig.  

Exempelvis finns det de som gärna lyfter fram att ekologisk odling är dålig för klimatet. Det baseras på att det är mer ineffektivt för att skördarna blir något lägre – och att man därför behöver ta mer mark i anspråk. Samt att eftersom man använder mindre  bekämpningsmedel kan det krävas mer användande av traktorer för bearbetning, vilket då innebär mer utsläpp.  

För Sveriges del kan man konstatera att hotet mot svensk livsmedelsproduktion snarare är för liten efterfrågan på produkterna, på grund av konkurrens från billigare mat – inte att vi har för lite jordbruksmark. Att jorden kräver mer bearbetning kan man avvärja med att köra sina jordbruksmaskiner på förnybara bränslen, tills det finns eldrivna alternativ på marknaden.

Att även IPCC nu betonar hur viktigt det är att bevara den biologiska mångfalden i olika ekosystem understryker att jordbruk som bedrivs med mer ekologiskt skonsamma metoder har ett värde att ta på allvar. Att skapa en god miljö för exempelvis insekter och blommor är inte så sexig miljöaktivism, men är också viktigt. För den biologiska mångfalden i Sverige behövs både betande djur och aktivt brukande, och det är det inte heller alltid helt populärt att prata om i vissa miljökretsar.  

Det finns nyttiga lärdomar att hämta i insikten att vi måste värna även den lilla världen i miljöfrågan. Den kan spela större roll än vi tror i det stora spelet om klotets framtid.  

Hanna Marie Björklund är fristående skribent.