Ungerns regering har på senare tid höjt insatserna i utrikespolitiken. Man har tagit relationerna med Ukraina till fryspunkten, trissat upp retoriken mot ”Bryssel” och koketterar än mer oblygt med sina goda relationer till den ryska regimen.
Det är därför dags att västledare börjar tala klarspråk om Ungerns agerande på den internationella arenan och kallar saker vid deras rätta namn. Ungerns utrikespolitik är ultranationalistisk med långtgående anspråk. Regeringen talar om ”den ungerska nationen” som sin angelägenhet. De som ingår i denna nation är då etniska ungrare i Ungern såväl som i andra länder. I praktiken leder det till otillbörlig inblandning i dessa staters inre angelägenheter. Ungerns regering har åsikter om vilka flaggor som ska få hissas på myndighetsbyggnader i Ukraina där det bor ungersktalande, vilka undervisningsspråk som ska tillåtas i ukrainska skolor och ifrågasätter själva det faktum att ungersktalande ukrainare försvarar sitt land.
Av det följer att Ungerns utrikespolitik är antiukrainsk. Ukrainas påstådda språkpolitiska oförrätt mot Ungern tas till intäkt för att försöka neka Ukraina försvar mot ett brutalt erövringskrig. Det är vad Viktor Orbáns tal om att inte stödja Ukraina i någon fråga på den internationella arenan innebär.
Men vid sidan om en sorts vedergällning mot Ukraina så handlar denna politik även om något annat, och det är nästa problem: Ungerns utrikespolitik är antivästlig. Orbán brukar visserligen säga att Ungern tillhör den västliga civilisationen men hans regering föraktar alla beståndsdelar som i modern tid utgjort det politiska väst. Under Orbáns styre har värden som demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter eroderat, samtidigt som Ungern undergräver de västliga mellanstatliga politiska institutionerna EU och Nato. I den ungerska regeringens retorik är Bryssel alltid ett hot – förutom när Ungern ska få EU-miljarder – samtidigt som USA har pekats ut som en av Ungerns främsta motståndare.
Ungern är inte i västlägret i synen på den största europeiska konflikten sedan andra världskriget. Budapest upprepar Moskvas budskap att anfallet på Ukraina var en reaktion på USA:s och Natos påstådda provokation. Orbán har föreslagit en uppgörelse mellan väst och Ryssland, över huvudet på ukrainska ledare, där man lovar att Ukraina aldrig får bli Natomedlem och där Rysslands ockupation av Krim accepteras.
Och medan Bryssel, Washington, Internationella valutafonden (IMF) har rollen av skurkar i Orbáns vokabulär, hörs aldrig något som kommer i närheten av detta när Orbán och andra ungerska regeringsföreträdare talar om Ryssland. Där handlar allt om goda relationer, partnerskap, affärer, illustrerat av bilder på hjärtliga möten med ryska ministrar.
När andra västländer agerar mot ryskt spionage bland annat genom att utvisa landets diplomater, känner Rysslands underrättelsetjänster sig omvittnat trygga i Ungern. Under förra året utökade den ryska ambassaden till och med sin bemanning på ambassaden i Budapest.
Vår säkerhet kräver därför att Ungern om inte trängs ut ur västliga organisationer så åtminstone i alla sammanhang behandlas som fiendens ombud. Det minsta man kan begära är att inte låta Ungern bli EU:s ordförandeland under andra halvan av 2024.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen