Det är mer än reklamskyltar som går sönder när skjutvapenvåldet exploderar i vardagen.
Skotten ekade i Farsta. Våldet regerade ännu en gång, en 15-åring och en 43-åring mördades. Ytterligare två personer skottskadades. En av de skottskadade är en kvinna i 60-årsåldern som träffades av en förlupen kula. Två 19-åringar greps tämligen direkt efter dådet.
Vem som var det tänkta offret är inte klarlagt, men förövarna är sannolikt en del av pågående gängkriminella konflikter. Det dödliga vapenvåldet är mycket mer än egotrippade maktkamper mellan kriminella ledarfigurer. Omfattande svarta inkomster – i första hand från droghandel, men inte enbart – står på spel. Då hotas betydligt mer än en gängledares självbild.
Brottsligheten lever på sina intäkter, våldskapitalet som utnyttjas ska skydda dessa. I dessa miljöer är fotfolket, förövarna/mördarna, förbrukningsmaterial. Det låter hårt och är det.
Statsminister Ulf Kristersson (M) talar om att låsa in folk länge, S-ledaren Magdalena Andersson vill se en vapenamnesti och C-ledaren Muharrem Demirok vill ha hårdare straff för grovt vapenbrott samt ett nationellt avhopparprogram. Alla vet att organiserad brottslighet inte är lätt att knäcka. Kriminella nätverk har ofta vida förgreningar och är därför svåra att dra upp med rötterna. Det är den helheten som polis och andra myndigheter har att bekämpa.
Bortom vapenvåld och revirstrider finns stora pengar, ofta i händerna på andra än de som i vardagen hanterar vapen och knark. Brottslighetens strukturer stärks lätt via den gråzon där svarta inkomster omvandlas till vita. Till investeringar, egendomar och verksamheter, skattade och städade. Där är spåren av det blodbesudlade borta.
För att få bukt med att det återkommande skjuts på öppen gata krävs mer än de akuta åtgärderna mot de som skjuter. Det insatser på såväl gatunivå som mot avancerad ekonomisk kriminalitet. Att få folk fällda för grova brott och göra vägen in i kriminalitet mindre attraktiv. Emellanåt kan även utvisningar och utlänningslag komma väl till pass. Men i och med att den organiserade brottsligheten inte har några problem att tappa fotfolk här och där, så måste motmedlen nå högre upp i kriminalitetens näringskedja.
Hur ska de svarta intäkterna minimeras? Hur ska den illegala vapenhandeln krympa och penningtvätten rejält försvåras? Vi behöver få grepp på de figurer som inte syns eller blir kända genom kriminella öknamn, men ändå tjänar grova stålar på brottsligheten.
En bred samsyn bland våra folkvalda om åtgärder som på djupet försvagar de kriminella nätverken, det skulle göra långsiktig nytta. Utrymmet för ett mer konstruktivt agerande borde alltså vara större än det vi har sett hittills. Fast det är förstås mer bekvämt att käfta och peka finger i sociala medier, om än substanslöst.
De förutsättningar, verktyg och uppdrag som ges till de myndigheter som ska bekämpa den här kriminalitetens olika delar behöver anpassas för detta. Brottslighetens ekonomiska smärtpunkter får därför inte tappas bort. Det känns nämligen på djupet.
Olof Jonmyren är politisk redaktör på centerpartistiska Södermanlands Nyheter. Texten har tidigare publicerats där.
