Ibland görs jämförelsen mellan de stöd som gavs under pandemin och det aktuella behovet av stöd för att kompensera för höga elpriser. Tyvärr är det en jämförelse som haltar. Visst innebär de höga energikostnaderna en stor press på svenska företag och hushåll, till och med större än när pandemin härjade som värst.

Men det finns en viktig skillnad. Medan pandemin var tillfällig är risken stor att vi kommer att få dras med höga elpriser under en lång tid. Särskilt om man från politiskt håll inte agerar snabbt för att både spara el och långsiktigt öka produktionen av el.

Vi måste nämligen utgå ifrån att det inte återigen kommer att flöda billig rysk gas genom Europa, även om Ukraina besegrar den ryska invasionsmakten.

Det skifte bort från rysk gas som just nu pågår tar tid. Inte ens fullt utbyggt med terminaler för att ta emot naturgas, nya pipelines och så vidare är det säkert att det kan kompensera för den förlorade ryska gasen. Åtminstone inte prismässigt.

Därför bör en ny regerings första prioritering vara att tillsammans med ett tillfälligt högkostnadsskydd eller motsvarande elpriskompensation också genomföra reformer för att öka den svenska elproduktionen.

Att bygga ny kärnkraft och havsbaserad vindkraft är en viktig del för att på lång sikt öka svensk energiproduktion, men nya sådana anläggningar kommer tidigast att vara i drift 2030, om ens då. Det betyder inte att det bara är att gilla läget och ställa in sig på år av höga och, framför allt, väldigt oförutsägbara elpriser.

Också på lite kortare sikt går det att påverka den svenska elproduktionen. Vi måste bara våga tänka gammalt och beprövat i stället för nytt och häftigt. En del av lösningen finns nämligen på plats, mitt framför näsan på oss: vattenkraften och kraftvärmeverken.

Vad gäller vattenkraften handlar det främst om att den pågående miljöprövningen av landets dammar inte får leda till att för mycket vattenkraft stängs av. Den pågående översynen av miljöprövningen bör landa i ett resultat som innebär att vi inte förlorar elproduktion i onödan.

Vad gäller kraftvärmeverken finns tvärtom möjlighet att öka elproduktionen. Och det på bara några års sikt om man får tro branschorganisationen Energiföretagen. Kraftvärmen står i dag för omkring 8-10 procent av landets el. I en rapport från början av året menar dock Energiföretagen att produktionen skulle kunna ökas med motsvarande 1-2 kärnkraftsreaktorer. Och detta inom de närmaste åren.

Så även om läget är mörkt är det inte helt nattsvart. Det går att göra förändringar som kommer att göra skillnader. Men det förutsätter att arbetet inleds nu. Annars får vi nog kallt räkna med höga elräkningar även nästa vinter.

Karl Rydå är ledarskribent på Upsala Nya Tidning, där texten tidigare varit publicerad.