Nyligen besökte den före detta hedgefondförvaltaren – numera människorättsaktivisten – Bill Browder Stockholm. Syftet med resan var lanseringen av boken "Tsaren – den sanna historien om pengatvätt, mord och att överleva Putins vrede”. I den granskas den internationella korruptionen bakom det skattebedrägeri som Browder utsattes för, för drygt tjugo år sedan.
Bedrägeriet – som ledde till att Browders ryske advokat Sergej Magnitskij torterades till döds i ryskt fängelse – och kampen mot den ryska kleptokratin fångade världens uppmärksamhet redan när det uppdagades 2009. Det som gör Browders nya granskning särskilt intressant är att han numera kan bevisa hur skattebedrägeriet gick hela vägen via Europa, USA och även Sverige – med Putins plånbok som slutdestination.
Bokens aktualitet beror dock inte enbart på fallets extraordinära karaktär, utan på att Browders långa kamp för rättvisa – som pågått i över två decennier – nu ses i nytt ljus med anledning av kriget i Ukraina. Under ett seminarium arrangerat på amerikanska ambassaden talade Browder om svårigheterna att övertala västerländska politiker att införa sanktioner mot Ryssland efter att hans kollega mördats 2009.
För tio år sedan uppfattades tyvärr sanktioner och Rysslandskritik som något obekvämt och onödigt. Den som varnade för Putins aggressioner ansågs inte sällan ropa varg. Att oroa sig över Ryssland var inget som gemene man gjorde, även om ett antal starka röster likt Browder enträget fortsatte peka på farorna med utvecklingen i Ryssland och Vladimir Putins alltmer auktoritära riktning. Det får vi vara evigt tacksamma för. I dag ifrågasätter ingen vilket blodtörstigt och korrupt land Ryssland de facto är.
Browders lagförslag om en amerikansk Magnitskijlag blev verklighet 2012. Lagen innebär att amerikanska staten har rätt att beslagta tillgångar och neka inresetillstånd för personer som misstänks vara delaktiga i Magnitskijs död. Lagen syftar således till ekonomiska sanktioner mot de personer som varit delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter. Numera finns en motsvarande Magnitskijlag i ett trettiotal länder världen över. Men det var först förra året som EU beslutade att införa en sådan lagstiftning.
Nu har en uppsjö av sanktioner riktats mot Ryssland och den ryska eliten med stora förmögenheter utomlands. Många av Putins och hans lakejers tillgångar i Europa och USA är frysta, men långt ifrån allt – och alla har ännu inte sanktionerats. Det finns fler av Putins vänner och familjemedlemmar, som fortsatt kan nyttja sina förmögenheter i Europa. Det är oacceptabelt att Putins närmaste kan leva lyxliv på blodspengar medan ukrainarna kämpar för sin överlevnad.
Nästa steg för EU och USA är att gå från finansiella frysningar till rent beslagtagande. Ryska tillgångar gör bättre nytta hos Ukraina än i frysta oligarkplånböcker. Närstående till Putin som ännu inte påverkats av kriget måste sanktioneras snarast. Om det är någon som ska betala för Ukrainas försvar – och senare återuppbyggnad – är det Vladimir Putin, hans oligarker och Ryssland.
Linnea Hylén är fristående skribent.