De möter kvinnor som slagits sönder och samman av aggressiva män, lämnar besked till föräldrar vars barn hittats efter suicid, bekämpar gängbrottslighet och försöker skapa trygghet för allmänheten när extremister bränner bilar, kastar brandbomber och slår sönder allt i sin väg.
Polis är ett av de viktigaste yrkena i vårt samhälle. Det kräver ett stort mått av empati men också förmåga till konsekvensanalys och framförhållning. Poliser måste snabbt kunna ta till sig och processa information, fatta beslut och ha förståelse för både mänsklig psykologi och samhällsstrukturer. Dessutom är polisen den huvudsakliga utövaren av statens inre våldsmonopol, något som i den yttersta förlängningen är en fråga om liv och död. Att de personer som tas in till polisutbildningen är de bästa och mest lämpade är därför av yttersta vikt.
Tyvärr verkar det inte alltid vara fallet. I en debattartikel i Polistidningen (16/5) skriver Johan Silverland, polisinspektör och lärare på polisutbildningen om sin oro för framtidens poliskår med utgångspunkt både i att studenter som inte är lämpliga ges möjlighet att utbilda sig till polis, och att Polismyndigheten sticker huvudet i sanden när dessa studenter fuskar eller presterar undermåligt.
Som Silverland uttrycker det: "Vi kommer med nuvarande antagningskrav och rutiner att få poliser som saknar tillräckliga kunskaper för att ingripa korrekt. … Vi kommer att få poliser som jobbar under straffansvar med så låg begåvningsnivå att de inte skulle få göra värnplikten."
Kraven för att bli antagen till polisutbildningen har sänkts i flera steg. 2016 förändrades intagningen så att man på begåvningsdelen av antagningstestet bara behövde ha en trea på en niogradig skala. Normalbegåvade förväntas få mellan fyra och sex. Nyordningen öppnade dörren till polisyrket för personer med begränsade teoretiska kunskaper och bristande problemlösningsförmåga. Man har även tagit bort kravet på godkända gymnasiestudier i historia. Att historia varit viktigt för såväl poliser som jurister är för att studenterna ska ha förståelse för historiska perspektiv på studiernas innehåll. Men medan juristutbildningarna håller fast vid kravet slopas det för poliser.
Att det behövs fler poliser är ett faktum. Men att ta in studenter som inte når upp till den nivå man rimligtvis kan kräva, är ett allvarligt misstag. Likaså att inte lyfta bort studenter som under utbildningens gång visar sig vara grovt olämpliga.
I rapporten "Sätta hårt mot hårt" av polisforskaren Stefan Holgersson, publicerad vid Linköpings universitet 2018, framgår det tydligt att det uppstår problem när kunskapen och kompetensen hos de poliser som kommer ut i samhället är för låg. Att till varje pris försöka maximera antalet färdiga poliser på bekostnad av kvaliteten är att göra hela samhället en björntjänst. Tvärtom borde myndigheten backa bandet och skärpa kraven. Därtill behövs ytterligare höjda löner för att göra yrket mer attraktivt. Poliser tjänar idag betydligt lägre än många andra statligt anställda.
Poliskåren bär vårt samhälles trygghet på sina axlar. Det är ingen plats för människor som fuskar eller saknar problemlösningsförmåga och impulskontroll.
Malin Lernfelt är fristående liberal skribent.