Ökad kunskap om adhd gör stor skillnad

Gästkrönika 28 oktober 2022 05:55
Detta är en ledarkrönika. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Häromdagen presenterade Socialstyrelsen sina nationella riktlinjer för vård och stöd till människor med adhd och autism. Även om det är relativt vanliga diagnoser, mellan 5 och 7 procent av alla barn och 3 procent av alla vuxna har adhd, och mellan 1 och 2 procent har autism, är det ofta svårt att få rätt hjälp och stöd. Särskilt svårt är det att få det i tid. Väntetiderna inom Barn- och ungdomspsykiatrin kan vara ett, ibland två, år. Innan man kommer så långt som till BUP tvingas föräldrar ofta stånga sig blodiga mot systemet för att deras barn ska få de anpassningar som behövs för att fungera i förskola eller skola. Något som är en rättighet oavsett om det finns en diagnos eller inte.



I en debattartikel i Dagens Nyheter (20/10) skriver företrädare för Socialstyrelsen: "Kunskapen och medvetenheten om neuropsykiatriska funktions­nedsättningar har ökat under senare år, i hälso- och sjukvården och socialtjänsten, i skolan och hos allmänheten. Samtidigt saknas tillräcklig kunskap hos flera bärande samhällsaktörer."

Bristen på förståelse för neuropsykiatriska diagnoser och hur dessa påverkar individen får inte sällan allvarliga konsekvenser. Av de som sitter inlåsta på svenska fängelser uppskattas minst 25 procent ha adhd. Bland de barn som är placerade på låsta Sis-hem är siffran ungefär hälften. Adhd leder inte sällan också till depression och en rad fysiska sjukdomar. Dessutom riskerar varannan vuxen med adhd att utveckla beroendesjukdom. Samsjukligheten är hög, en av fyra med substansbrukssyndrom har en adhd-diagnos.



Att göra rätt kräver både kunskap, empati och sunt förnuft hos alla som i sin profession möter människor med neuropsykiatriska funktionshinder. Det finns inte alltid idag. I sin DN-text pekar experterna från Socialstyrelsen på att en person som behöver glasögon inte blir tillsagd att anstränga sig och titta noggrannare – "lika lite kan personer med adhd eller autism skärpa sig och fokusera utan rätt stöd och anpassningar". Exakt så är det.

Det behövs nu en massiv satsning från såväl kommuner som regioner. Personal i hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvård, elevhälsa, äldreomsorg och beroendevård måste utbildas i hur man bemöter och hjälper människor med adhd och autism. Även små förändringar i förhållningssätt kan göra stor skillnad. Idag krossas många barns framtid redan i lågstadiet för att det saknas insikt om deras funktionshinder, då svårigheterna inte syns utanpå. Samtidigt dör människor helt i onödan för att de inte får tillgång till rätt läkemedel.

 

Rätt stöd i god tid till människor med neuropsykiatriska funktionshinder, byggd på forskning och beprövad erfarenhet och utan moralism och pekpinnar, skulle ge enorma vinster både ur ett samhälls- och individperspektiv. Måtte Socialstyrelsens nya riktlinjer få ordentligt genomslag.

 

Malin Lernfelt är fristående liberal skribent.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa