Jordens resurser är slut för i år. Mänskligheten hade den 29 juli konsumerat slut på årets "ranson” (VK 29/7). Dagen kallas "Overshoot Day” och uppmärksammas av organisationen Global Footprint Network. 

Vi lever inte hållbart, är budskapet, utan skulle globalt behöva 1,7 jordklot för att fortsätta förbruka resurser som vi gör. Om alla levde som i Sverige skulle det krävas fyra jordklot. Scenerna från Wall-E, den animerade filmen där mänskligheten konsumerat upp planeten och tvingats fly ut i rymden och en ensam soprobot är allt som finns kvar, dyker upp på näthinnan.

Men bilden är bedräglig. Själva premissen för "Overshoot Day” är att utgå från vilken mängd mark som skulle behöva kläs med skog för att mänskligheten ska kunna fortsätta konsumera fossila bränslen. Det är en märklig tanke. Visst kan en dellösning på klimatfrågan vara att plantera och för den delen bruka nya skogar, att låta träprodukter och biobränslen både binda kol och ersätta olja, kol och naturgas. Lösningen i stort är dock att mänskligheten fasar ut de fossila bränslena.

"Overshoot Day” tycks utgå från att det inte går att fasa ut det fossila och fortsätta leva som vi gör, men den premissen är redan utdaterad. Sverige är ett exempel; vi har ett energisystem som nästintill är fossilfritt. Om alla producerade el och värme på samma sätt som vi, skulle klimatfrågan i princip vara löst. En del utsläpp kvarstår även här hemma, som i transportsektorn, men de är också möjliga att fasa ut utan att mänskligheten ska klä sig i säck och aska. 

Därmed inte sagt att klimatfrågan är enkel att lösa. Omställningen till en fossilfri energiproduktion är svår och dyr i många länder, och konkurrerar på många håll med kampen mot energifattigdom.

Man ska inte heller spela ner de viktiga miljöproblem som återstår vid sidan av klimatfrågan. Hoten mot den biologiska mångfalden växer exempelvis på global nivå. På många håll används haven som en slags soptipp. 

Men dessa miljöproblem kan och bör mötas utan att vi ska bli fattigare på köpet. Här finns det stora argumentet mot "Overshoot Day” och perspektivet om vårt ohållbara levnadssätt, som stora delar av miljörörelsen försöker sälja på oss år efter år. Tillväxt, konsumtion och resursförbrukning är inte i sig dåliga saker. Med rätt styrmedel och ansatser kan de tvärtom göra oss både rikare, mer kapabla och mer villiga att ta tag i miljöproblemen.

Det som håller på att ta slut är inte jordens resurser, utan handlingsutrymmet i klimatfrågan. Det är mer värt att uppmärksamma än ett datum som bara finns till för att ge oss dåligt samvete.

Joakim Broman är fristående liberal skribent.