Den svenska vaccinationsprocessen Ă€r inte lika snabb som i ett antal andra lĂ€nder. ĂndĂ„ tickar vaccinationsarbetet pĂ„. Samtidigt ger smittspridningen och antalet som mĂ„ste tas in pĂ„ sjukhus fortsatta skĂ€l att vara bekymrad.
Det finns och kommer att finnas mycket att lÀra utifrÄn de processer som pÄgÄr, regionalt och nationellt. Det gÀller exempelvis att klÀmma ut mesta möjliga vaccinationskraft ur de doser som görs tillgÀngliga.
Enligt den preliminÀra tidplanen för vaccinationerna var fas 3 inte tÀnkt att inledas i maj, men Sörmland ligger före plan. En mycket stor del av sörmlÀnningarna över 70 Är har fÄtt sin första vaccinationsdos, över 95 procent. DÀrmed öppnas nu för yrkesverksamma generationer, först personer över 60 Är.
Personer i riskgrupp, men under 60 Ă„r, fĂ„r vĂ€nta pĂ„ sin tur. Ăr dessa alltsĂ„ mer âtĂ„ligaâ Ă€n de som Ă€r 60 plus och inte del av riskgrupp? Det officiella svaret Ă€r ja. I myndigheternas information Ă€r det Ă„lder â och kön â som bedöms pĂ„verka risken mest för att bli allvarligt sjuk i covid-19, enligt en brittisk studie och en mer begrĂ€nsad svensk.
Stort fokus har dÀrför varit pÄ personer över 65 Ärs Älder. LikvÀl har en upprepad faktor under hela pandemin varit sÄ kallat underliggande sjukdomar. NÄgra riskgrupper var pÄ goda grunder del av den föregÄende vaccinationsfasen, men inte alla.
I definierad riskgrupp ingÄr personer med en mÀngd sjukdomar eller tillstÄnd. AlltifrÄn kronisk hjÀrt- och kÀrlsjukdom, dÀribland högt blodtryck, till lever och njursvikt, men Àven extrem fetma, diabetes och Downs syndrom ingÄr. Alla dessa, under 60, fÄr vÀnta lite till. Det kÀnns fyrkantigt tÀnkt. Nog borde det finnas nÄgra med ett mindre mÄtt av utsatthet och andra med ett större inom en sÄ bred mÄngfald? Om vi ska vara noga.
Olof Jonmyren Àr politisk redaktör pÄ Södermanlands Nyheter (c).