Har du lämnat in klimatdeklarationen? Lugn. Det är först 2022 som fastighetsägare måste redovisa för Boverket hur uppförandet av en ny byggnad påverkat klimatet om regeringen får som den vill.
Utsläppen från bygg- och fastighetsbranschen står för cirka 20 procent av Sveriges totala utsläpp. Det är därför inte konstigt att ställa krav. Ingen ser det som märkligt att politiken gör liknande för bil- eller ståltillverkare. Men reglering kan leda till oönskade konsekvenser.
Exempelvis infördes i USA på 1970-talet striktare reglering av utsläpp från personbilar. Skåpbilar, truckar och terrängfordon slapp, så bilindustrin skapade den moderna SUV:en. Enligt Internationella Energirådet stod den kraftigt växande SUV-kategorin för den näst största ökningen av globala utsläpp mellan 2010 och 2018 – mer än dubbelt så mycket som flyget.
I Sveriges fall riskerar klimatdeklarationer att minska byggandet. Om en byggherre lämnar in en deklaration som Boverket finner otillfredsställande är det tänkt att man kan utfärda ett vite om 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter med ett tak på 473 000 kronor.
Då deklarationen varken täcker drift eller underhåll så händer inte särskilt mycket mer än att projektet kan bli en halv miljon dyrare för den som bygger klimatdumt.
Den kostnaden kan enkelt spridas ut över stora projekt i form av billigare materialval och arbetskraft eller mer effektiva processer. Ett annat sätt är förstås att höja priset gentemot slutkunden, vilket rimligen gör att färre har råd att betala för de bostäder som byggs.
Den 20 december ska Boverket på regeringens uppdrag lämna förslag på ett ”förenklat och konsekvent regelverk” som ska ”bidra till ett snabbare och mer kostnadseffektivt byggande”, enligt myndigheten – med hänvisning till det enorma byggbehov Sverige står inför.
Det är bra. Enligt den statliga utredning som låg till grund för uppdraget har Sverige 20-40 procent fler byggregler än Danmark och Nederländerna, och ”åtminstone dubbelt så många” som Finland, Norge och Skottland.
Under alliansens första mandatperiod var målet att minska företagens kostnader för administration med 25 procent. 2011 infördes en ny och påstått enklare plan- och bygglag. Effekterna blev små.
I Sverige upplever 84 procent av byggföretagen att de administrativa kostnaderna stått stilla eller ökat sedan dess. Exempelvis blev kontrollprocessen för att bygga småhus över 50 procent dyrare mellan 2010 och 2017.
Visst kan en genomlysning likt Boverkets visa på nya behov, och en proaktiv reglering kan minska hindren för nya former av byggande. Men det blir något paradoxalt att en myndighet med regeringens uppdrag att trimma bland snåriga regelverk parallellt sätts på att utveckla en fördyrande klimatdeklaration.
Storbritannien genomförde 2010-2015 projektet ”en in, två ut”. För varje pund som en ny regel orsakade i kostnad, skulle myndigheter ta bort eller ändra två regler som sparade två pund. Det vore en rimlig tumregel för en bransch som länge efterfrågat men aldrig fått färre regler.
Det skulle dock innebära att Boverkets inflytande minskar. Det är få myndigheter som frivilligt avvecklar sig själva. Det behövs genomtänkt politik för att bygga smartare och riva ut de lagstiftningsmässiga fuskbyggen som hindrar det.
Gustav Junitti är fristående liberal skribent.