För en tid sedan anmäldes en skolpolitiker i Värmland för kränkande beteende gentemot två lärare (Skolvärlden 14/11). Politikern, som också är förälder till barn i den skola där läraren arbetar, har utsatt lärarna för glåpord och hård kritik och slutligen försökt att förmå rektorn att avskeda dem. 

Situationen är långt ifrån unik. På senare år har det blivit allt vanligare att lärare utsätts för trakasserier, påtryckningar eller kränkande särbehandling i sin yrkesroll. De som ligger bakom lärarmobbningen kan vara alltifrån elever till föräldrar, skolledning eller som i fallet ovan, politiker. I takt med att lärarens status sjunkit tycks det också blivit mer accepterat för människor att uppföra sig illa mot dem som undervisar i skolan.

En undersökning som Lärarnas riksförbund gjorde 2019 visar att 16 procent av förbundets medlemmar upplever elever som mobbar och kränker lärare som ett arbetsmiljöproblem. De hot och det våld som drabbar lärare blir också allt värre. I undersökningen vittnar lärare om hur de blir slagna med tillhyggen eller knytnävar, hur elever kastar stolar, rivs, nyps, sparkar mot smalbenen och framför diverse grova muntliga hot. 

Dessutom har digitaliseringen öppnat upp ytterligare en arena för att sprida kränkningar. Via mejl eller på sociala medier hetsas det mot lärare, och smygtagna filmer publiceras som hänger ut enskilda pedagoger. Föräldrar som är missnöjda med sina barns betyg eller andra delar av skolverksamheten känner sig dessutom ofta berättigade att framföra detta till barnets lärare på ett allt annat än civiliserat sätt.

Samtidigt som den här utvecklingen pågår saknar många skolor strategier för att hantera kränkningar och påtryckningar mot lärare. Rektorer förväntas ta sitt arbetsgivaransvar men får svårt att agera då det i hög grad saknas metoder för hur man bör arbeta förebyggande för att stärka lärarna och motverka att de utsätts för olika sorters hot, våld och kränkningar.

Sedan tre år pågår ett forskningsprojekt på Malmö universitet där man i samarbete med åtta skolor försöker hitta sätt att förhindra och hantera kränkningar och hot mot lärare. Enligt forskaren Rebecka Cowen Forsell har projektet två syften. Ett är få en djupare förståelse kring hur mobbning mot lärare uppstår och sprids. Det andra är att ta fram strategier som skolorna kan arbeta med i sitt systematiska arbetsmiljöarbete.

Att de människor som är vårt lands kunskapsmässiga ryggrad och som kämpar för att ge nästa generation de grundkunskaper den behöver ska behöva stå ut med mobbning och trakasserier är helt oacceptabelt. Redan nu råder lärarbrist på många håll och erfarna lärare överger yrket för att börja arbeta i branscher med bättre villkor och löner. Den situationen förbättras knappast av att risken för påtryckningar och mobbning ökar.

Det är utmärkt med forskningsprojekt som det i Malmö, som kan ge skolorna bättre verktyg för att arbeta förebyggande. Förhoppningsvis sprids metoderna över landet. Samtidigt måste det även gå att markera tydligare mot såväl vuxna som barn som ger sig på lärare. Ingen pedagog ska behöva gå till arbetet med en klump i magen, känna oro för att öppna mejlkorgen eller för få att få en stol i huvudet.

Malin Lernfelt är fristående liberal skribent.