Ljudteknikern Anders Nyberg har inget framtidshopp. Eftersom han lever på att människor samlas har förbudet mot sammankomster med fler än 50 personer slagit hårt mot hans försörjning. Han har inga inbokade uppdrag förrän i september. I brist på konserter och andra evenemang i sommar räknar han med att förlora 95 procent av sin inkomst (Fplus 5/6). 

Om Anders hade varit anställd på ett företag inom till exempel tillverkningsindustrin hade han haft flera alternativ. Då hade hans arbetsgivare kunnat ansöka om stöd för korttidspermittering, så att de anställda hade kunnat gå ner i arbetstid men behållit större delen av sin lön. Om företagets omsättning minskat kraftigt under mars och april hade de också kunnat söka omställningsstöden som kommer inom kort för att täcka fasta kostnader som lokalhyra. 

 

Varken permittering eller omställningsstöd är dock något alternativ för Anders. Stöd till korttidspermittering gäller bara anställda, och om man som Anders har enskild firma räknas man inte som anställd i den. Överhuvudtaget verkar regeringen inte tycka att enskilda firmor är riktiga företag, utan snarare en bisyssla. Att det finns 400 000 enskilda firmor i Sverige, en företagsform som i många fall valts för att man saknar eller inte behöver större kapital när företaget startas, verkar ha gått politiker förbi. 

De kommande omställningsstöden kommer inte att täcka lönekostnader, som är den stora utgiften för egenföretagare, och går bara att få om omsättningen var minst 250 000 kronor under förra räkenskapsåret. De minsta företagen göre sig icke besvär. 

 

En av få möjligheter som återstår för småföretagare som Anders Nyberg är därför att ta ut a-kassa, men det är mycket svårare att göra som företagare än som anställd. För att kvalificera sig för a-kassa som företagare måste verksamheten avvecklas eller läggas vilande, och det finns en rad villkor som måste uppfyllas för att få behålla ersättningen. 

Man får inte marknadsföra företaget, hemsidan måste stängas ner och man får inte kontakta nya kunder. Som företagare får man inte ta enstaka uppdrag som dyker upp, till skillnad från anställda som får arbeta och ändå behålla en del av a-kassan. Hur man som företagare ska få verksamheten på fötter igen under de omständigheterna är oklart. En stor del av Sveriges företagare står nu inför ett beslut om det ens är värt att fortsätta driva verksamheten.

 

Så här långt in i coronakrisen har regeringen missat de hundratusentals små företagen som börjar från grunden med låga inkomster och knappa marginaler. Nu börjar det bli ont om tid att rädda Sveriges småföretagare. Det finns inga goda skäl till att denna grupp i praktiken lämnas utanför såväl generella trygghetssystem som tillfälliga krisåtgärder, och att valet av företagsform påverkar vilket stöd de får. 

Emanuel Örtengren är fristående skribent.