Hur mycket rädsla och sorg ska de stå ut med?

Sakine Madon

Sakine Madon

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Gästkrönika2023-02-11 05:59
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När jag i nyhetsflödet såg namnen på de jordbävningsdrabbade städerna gick en ilning genom kroppen. Som en del andra, inte minst i Uppsala, har jag stora delar av släkten där. I Adana är jag född, i Elbistan-trakten har jag rötter. I gränsområdet mellan Turkiet och Syrien passerade vi minfält när jag var fyra år och familjen flydde undan politisk förföljelse. 

Var befann sig fastrarna och alla andra nu? Min jämnåriga kusin svarade snabbt via Instagram, från en kall bil med sin familj. Ja de hade rusat ut från höghuset, barnen var rädda, det var skrämmande. Men de, och övriga släktingar visade det sig, var tack och lov oskadda.

Andra har fått värsta tänkbara besked.

Som om ständiga konflikter, krig och förtryck inte hade plågat människor i regionen nog, kom den här enorma katastrofen. Gabriel Karlsson från Röda Korset i Syrien sätter ord på känslan: "Herregud. Jag saknar ord för vad den här befolkningen får stå ut med" (SVT, 6/2).

Under de två första dygnen registrerades över 145 efterskalv, och det kan bli fler.

Det vi vet är att dödssiffran kommer stiga. Tiotusentals människor är skadade, folk behöver vård, mat, värme. Något som människor i chock och nöd däremot inte borde behöva oroa sig för, är att inte fritt och öppet få kritisera krishanteringen och makthavare.

I Turkiet har president Erdogan utlyst undantagstillstånd under kommande tre månader, alltså fram till strax före det planerade valet den 14 maj. Det ger presidenten utökade möjligheter att begränsa yttrandefriheten. "Han tänker nog alltid på hur hans chanser i valet påverkas, oavsett om det är svensk Natoansökan eller jordbävning", säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. 

Levin konstaterar även att det i stor utsträckning är kurdiska områden som drabbats av katastrofen, och som alltså omfattas av undantagstillståndet. Pro-kurdiska partiet HDP har sett ut att kunna få en vågmästarroll efter valet. En inte alltför långsökt tanke är att undantagstillståndet kan användas för att hindra partiet. HDP hotas redan av partiförbud och har fått många av sina politiker fängslade, såsom Selahattin Demirtaş.

Att undantagstillståndet kan missbrukas påpekas av fler, bland andra Michael Sahlin som varit ambassadör i Turkiet.

I en bättre värld hade makthavare haft fullt fokus på att rädda så många människoliv som möjligt. Och i en rättvis värld skulle människorna i den jordbävningsdrabbade regionen få en period av lugn, av något annat än återkommande rädsla och sorg.

Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning (lib). Texten är tidigare publicerad där.