Om du frågar svensk industri råder det ingen tvekan om att framtiden är elektrifierad. Elanvändningen förutspås öka med så mycket som 120 procent från föregående års nivåer till 2045 (Tidningen Energi 27/4 -21). Men när kommuner återkommande säger nej till nya vindkraftverk riskerar elektrifieringen att bromsas upp.

Antalet vindkraftverk har ökat kraftigt de senaste åren och idag utgör de Sveriges tredje största kraftkälla, utspridda över hela landet. De senaste årets rekordhöga elpriser och industrins elektrifiering borde göra det attraktivt för kommuner att bygga fler vindkraftverk, men istället har vi sett den motsatta trenden.

 Antalet nya tillstånd minskade väsentligt under 2020, och det blev än färre under 2021. Enligt Svensk Vindenergi (2021) stoppades 78 procent av alla vindkraftverk förra året på grund av det kommunala vetot.

 

Än så länge byggs det vindkraft, men det är baserat på tidigare beslut. Att som vissa politiker föreslå att det kommunala vetot borde begränsas eller helt tas bort för att öka byggtakten är dock helt fel väg att gå. Det riskerar snarare att ge motsatt effekt och minska det lokala stödet för vindkraft. Även om en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk är nödvändig måste det ske i samförstånd med de boende i området.

I stället behövs det bättre incitament för att kommuner ska vilja bygga ut vindkraften i just deras närområde. Idag finns det inget eller väldigt lite ekonomiskt intresse från kommunens sida för att bygga nya vindkraft i deras kommun. Däremot kan det finnas oro för hur vindkraftverken kan komma att påverka huspriser och naturvärden.

I vissa fall är oron berättigad, men i en hel del fall har den varit obefogad. Miljöpartiets förslag om att staten ska ge över 100 miljarder kronor i bonus till de kommuner som bygger ut vindkraft fram till 2050 är därför ett välkommet inslag (Aftonbladet 4/5). Den ekonomiska nyttan för kommunen och dess invånare måste bli tydligare och mer direkt.

I Norge och Finland har man också sett behovet av att göra vindkraften till en mer lönsam affär för kommunerna. I den norska modellen får kommunerna ta del av vindkraftverkens fastighetsskatt, vilket kan innebära ett rejält tillskott i kommunernas kassa. Förra året föreslog den norska regeringen även en särskild produktionsavgift på vindkraftverk som ska gå direkt till kommunerna. En större del av pengarna från kraftproduktionen ska helt enkelt stanna i kommunerna och bidra till samhällets utveckling.

 

För att nå Sveriges miljömål och elektrifiera industrin kommer vi behöva bygga ut vårt gröna energisystem. Det kommer behövas en utbyggd kärnkraft som utgör en stabil bas i systemet, men också mer vindkraft som går snabbt och enkelt går att bygga ut. Svenska kommuner har tidigare bidragit till att öka takten i den gröna omställningen och nu finns ritningarna för framtidens vindkraftverk på bordet. För att de ska byggas behövs bättre incitament för kommunerna och deras invånare.

Ida Arnstedt är fristående liberal skribent