EU måste förbereda sig för Putins andra front

.

.

Foto: Sörmlands Media

Gästkrönika2022-03-14 18:56
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Putins plan att snabbt ockupera Ukraina och installera en marionettregering i Kiev har pulveriserats av det heroiska motståndet som ukrainarna erbjuder. För varje dag som går kommer sanktionerna att bita hårdare och frågan är vad en trängd Putin kommer att göra. Vilka alternativ återstår för honom? 

Som jag ser det återstår bara två rationella alternativ. Det första är att försöka dra in Belarus i kriget. Diktatorn Lukasjenko stödjer och hjälper Ryssland men officiellt krigar inte Belarus i Ukraina. En öppen inblandning från belarusisk sida skulle bidra till att besegra det ukrainska försvaret men för att det skulle ske behöver Putin visa sig svag och ropa på hjälp. Det är inte så troligt. Särskilt med tanke på att Ryssland betraktar Belarus som ”lillebror” och Lukasjenko har för lite att vinna på att bli mer inblandad än han redan är. Men krigspropaganda kan trolla bort mycket och risken för en sådan inblandning måste ändå beaktas, även om den är liten. 

Det andra alternativet är att skapa oredan någon annanstans i Europa. Att försöka öppna ”den andra fronten”. Skapar Putin en väpnad konflikt eller kaos på något annat ställe i Europa skulle det ta resurser, energi och tid från EU, distrahera väst och därmed hjälpa Putin.

Flera länder är tänkbara för en sådan operation. Moldavien och de baltiska länderna exempelvis. Ändå tror jag att det är enklast för Putin att göra det på Balkan. Med hjälp av bosnienserbiska nationalister och/eller kosovoserber i norra Kosovo kan han skapa inte bara en kris utan också en väpnad konflikt. 

EU måste förebygga det. Förhandlingar om EU-utvidgning med länderna på Balkan måste omedelbart påbörjas. Förslaget har redan lagts av bland andra de tidigare Höga Representanterna i Bosnien-Hercegovina, Valentin Inzko och Christian Schwarz-Schilling. Det handlar naturligtvis inte om att göra dessa länder till medlemmar i morgon. Inte heller om att utnyttja krisen för egen vinning. Men det handlar om att öppna förhandlingar, om att visa att Balkan kommer bli del av EU och att Ryssland inte kommer tillåtas äventyra den europeiska säkerheten via Balkan. Unionen måste nu exportera säkerhet till Balkan i stället för att tillåta Putin att skapa en kostsam instabilitet.

EU har tagit detta steg vad gäller Ukraina, Moldavien och Georgien. I måndags gav Rådet uppdraget till EU-kommissionen att presentera en utvärdering av Ukrainas, Georgiens och Moldaviens ansökningar om ett medlemskap i EU. Det är ett bra initiativ, trots det generande grälet om huruvida Ukrainas medlemskap ska behandlas på ”ett snabbt spår” eller genom den vanliga proceduren. Problemet är att båda alternativ är tragiskt sena. Hade vi gjort det tidigare skulle Rysslands tilltro att de kan styra Ukraina via en marionettregering vara väsentligt mindre. Därmed också viljan till ockupation.

I Balkan-fallet går det fortfarande att förebygga i stället för att agera i efterhand. Kreml och Putin har länge varit ett steg före EU. Det är inte så konstigt. Diktaturer rör sig snabbare än demokratier, de söker inte stöd av sina medborgare. I stället beordrar de, arresterar, fängslar. Men i dagens farliga säkerhetsläge måste den demokratiska världen klara av att parera och förebygga Putin. 

Det finns mycket annat irrationellt som Putin kan göra. Men om vi ska betrakta politiska aktörer som irrationella är det meningslöst att göra några analyser överhuvudtaget. Vi bör hålla oss till det som går att analysera och hantera. Balkan, Moldavien och till en viss mån Baltikum är lågt hängande frukter för Putin och eventuella ryska försök att skapa kris där bör förebyggas.

Jasenko Selimovic är fristående skribent och tidigare Europaparlamentariker (lib).